Sydvietnam är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Med sina rötter djupt förankrade i historien och dess bestående inverkan på dagens samhälle är Sydvietnam ett ämne som fortsätter att väcka intresse och debatt. Från dess ursprung till dess relevans idag har Sydvietnam satt en outplånlig prägel på världen och fortsätter att vara ett ämne för studier och forskning inom olika discipliner. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska effekten och betydelsen av Sydvietnam, och analysera dess inflytande i det förflutna, nuet och framtiden.
Republiken Vietnam | ||||
Việt Nam Cộng Hòa (vietnamesiska) | ||||
| ||||
Flagga | Vapen | |||
Valspråk: Tổ quốc – Danh dự – Trách nhiệm (1954–1967) Tổ quốc – Công minh – Liêm chính (1967–1975) | ||||
Huvudstad | Saigon | |||
Språk | vietnamesiska | |||
Statsskick | republik | |||
Sista president | Nguyễn Văn Thiệu | |||
Bildades | 23 oktober 1955 | |||
– bildades genom | delning | |||
– bildades ur | Staten Vietnam (f.d. Franska Indokina) | |||
Upphörde | 30 april 1975 | |||
– upphörde genom | Saigons fall | |||
Folkmängd – befolkningstäthet |
19 370 000 (1973) 111,4 inv/km² | |||
Valuta | đồng (Đ )
| |||
Tidszon | UTC + 7 | |||
Idag del av | Vietnam |
Sydvietnam även benämnt Republiken Vietnam var en självständig stat i Sydöstasien åren 1954–1975. Som en konsekvens av Vietnamkriget är landet sedan 2 juli 1976 en del av det enade Vietnam. Förste president för Sydvietnam var Ngo Dinh Diem (1955–1963). Efter en tid av instabilitet då landet styrdes av en rad juntor blev Nguyen Van Thieu president och styrde landet åren 1967–1975.
Landet skapades efter Indokinakriget då Frankrike med stöd från USA inte ville acceptera fredsavtalet om en tillfällig delning av Vietnam följt av en folkomröstning om landets framtid. Sydvietnam var en starkt centraliserad stat som var styrd på alla nivåer av den sydvietnamesiska militären. Regionala befälhavare var ansvariga inför president Diem men var förbjudna att samarbeta med varandra. Staten var även landets största markägare då den övertagit mark från franska bosättare efter upplösningen av Franska Indokina i samband med Indokinakriget.
Sydvietnam var under hela sin existens beroende av massivt amerikanskt ekonomiskt och militärt bistånd. Vietnamkriget ledde till en våg av urbanisering när internflyktingar från landsbygden sökte sig till städerna. I södra Vietnam hade ditintills majoriteten av befolkningen bott på landet och ägnat sig åt risodling. Ny sysselsättning fanns i tjänstesektorn (inklusive en svart sektor med prostitution och narkotikalangning) på och runt de stora amerikanska militärbaserna i landet. Den sydvietnamesiska militären växte mycket under denna tid och var därför även en stor arbetsgivare även om lönerna ofta var väldigt låga (detta eftersom man försökte undvika inflation). De låga lönerna resulterade i sin tur i att sydvietnamesiska soldater ofta ägnade sig åt plundring av den egna befolkningen.