Tagalog
I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Tagalog, som har fångat uppmärksamheten hos både experter och entusiaster. Sedan starten har Tagalog varit föremål för stort intresse och debatt och genererat ett brett spektrum av åsikter och teorier. Genom historien har Tagalog visat sig vara ett relevant inslag inom olika områden, från naturvetenskap och teknik till kultur och konst. Genom den här artikeln föreslår vi att vi analyserar de många aspekterna kring Tagalog på djupet, vilket ger läsaren en bred och komplett vision av detta fascinerande ämne.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Tagalog | |
| Tagalog | |
| Talas i |  Filippinerna Hawaii |
|---|---|
| Region | centrala & södra Luzon |
| Antal talare | Modersmålstalare: 22 miljoner Övriga: 50 miljoner |
| Språkfamilj | austronesiska språk
|
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Filippinerna (som filipino) |
| Språkmyndighet | Komisyon sa Wikang Filipino (Commission on the Filipino Language) |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐1 | tl |
| ISO 639‐2 | tgl |
| ISO 639‐3 | tgl |
| SIL | tgl |
Tagalog är ett centralfilippinskt språk i den austronesiska språkfamiljen. Tagalog är modersmål för cirka 20 miljoner människor, eller ungefär 25 % av den filippinska befolkningen. Den standardiserade variant av språket som är officiellt språk på Filippinerna kallas för filipino. Språket talas också mycket i delstaten Hawaii där tagalog är det näst mest talade språk efter engelska. Språket talas av över 58 000 människor i delstaten.
Tagalog är nära släkt med de språk som talas i regionerna Bicol och Visayas, till exempel bikol, hiligaynon, waray-waray och cebuano. Språket har influerats i hög grad av spanska, minnan, engelska, malajiska, sanskrit (via malajiska), arabiska (via malajiska/spanska) samt nordfilippinska språk som kapampangan. Fram till slutet av 1800-talet skrevs tagalog med ett eget skriftspråk, baybayin (ibland kallat tagalogskrift). Numera används dock det latinska alfabetet.
Fonologi
Tagalog har 21 fonem: 16 konsonanter och fem vokaler. Språket har en relativt enkel stavelsestruktur. Varje stavelse måste innehålla åtminstone en konsonant och en vokal.
Vokaler
Innan spanjorerna anlände till Filippinerna hade tagalog tre vokalfonem: /a/, /i/ och /u/. Med introducerandet av spanska lånord utökades detta till fem vokalfonem.
Dessa är:
- /a/ en öppen främre orundad vokal som "tall"
- /ɛ/ en mellanöppen främre orundad vokal som "rätt"
- /i/ en sluten främre orundad vokal som "vi"
- /o/ en mellansluten bakre rundad vokal som "bål"
- /u/ en sluten bakre orundad vokal som "fot"
Det finns fyra diftonger: /aɪ/, /oɪ/, /aʊ/ och /iʊ/.
Allofoner
- /a/ höjs något i obetonad position.
- Obetonat /i/ uttalas vanligen som svenskans "sill"
- I ordfinal position kan /i/ uttalas som eller .
- /e/ och /o/ uttalas ibland som och
- Obetonat /u/ uttalas vanligen som svenskans "bott"
- Diftongen /aɪ/ i början eller mitten av ord kan också uttalas
- Diftongen /aʊ/ i början eller mitten av ord kan också uttalas
Konsonanter
Nedanför finns en tabell över konsonanterna i tagalog. Alla klusiler är oaspirerade. Den velara nasalen förekommer i alla positioner i stavelsen, inklusive initial position.
| Bilabial | Dental / Alveolar |
Palatal | Velar | Glottal | ||
| Klusiler | Tonlös | p | t | k | - | |
| tonande | b | d | g | |||
| Affrikator | Tonlös | (ts, tiy) | ||||
| tonande | (diy) | |||||
| Frikativor | s | (siy) | h | |||
| Nasaler | m | n | ng | |||
| Lateraler | l | |||||
| Flappar | r | |||||
| Halvvokaler | w | y | ||||
Allofoner
- /k/ tenderar att frikativiseras till mellan vokaler, som tyskans "bach"
- /ɾ/ och /d/ var tidigare allofoner, och kan tidvis fortfarande fungera som alternativa uttal.
- En glottal klusil i ordfinal position utesluts ofta när detta ord förekommer mitt i en mening.
Betoning
Betoning är fonemisk i tagalog. Huvudbetoning ligger på antingen den sista eller den nästsista (penultima) stavelsen i ett ord. En vokal förlängs om den får primär eller sekundär betoning förutom när det är den sista stavelsen i ett ord som betonas.
Källor
- ^ ”HIGHLIGHTS FOR LANGUAGE SPOKEN AT HOME STATE OF HAWAII, 2009 TO 2013” (på engelska) (PDF). Hawaii State Data Center. 2015. https://files.hawaii.gov/dbedt/census/acs/ACS2013/ACS2013_5_Year/Other_Files/Highlights_2009_13_acs_lang_spoke_home_hi.pdf. Läst 1 juli 2022.
 |
Wikipedia har en upplaga på Tagalog. |