I dagens värld har Temperatur blivit allt mer relevant. Oavsett om det gäller politik, teknik, kultur eller något annat, har Temperatur blivit ett ämne för ständigt intresse och debatt. Med globaliseringens framsteg och sammankopplingen av samhällen har Temperatur avsevärt påverkat hur människor relaterar till varandra och uppfattar världen omkring dem. I den här artikeln kommer vi att undersöka på djupet vilken inverkan Temperatur har på olika aspekter av samhället, och analysera dess inflytande och konsekvenser idag.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Temperatur | |
Grundläggande | |
---|---|
Alternativnamn | Termodynamisk temperatur |
Definition | Förändring i inre energi av entropin |
Storhetssymbol(er) | (för kelvin) (för grad Celsius) |
Enheter | |
SI-enhet | K, °C |
SI-dimension | Θ |
Planckenhet | Plancktemperatur |
Planckdimension | ħ1/2·G−1/2·c5/2·k−1 |
Astronomisk enhet | °F, °Ra |
Temperatur är en fysikalisk storhet och ett mått på värmetillstånd. Värmeflödet är från en högre temperatur till en lägre temperatur. Vid lika temperatur är föremål i termisk jämvikt, se termodynamikens nollte huvudsats. Vidare kan också olika färgtoner av ljus mätas i så kallad färgtemperatur.
Temperatur definieras som förändringen i inre energi av entropin
där T är temperaturen i kelvin (K). Partiella derivatan, med volymen V och partikelantalet N fasta, är ofta en monotont växande funktion, vilket innebär att temperaturen alltid är positiv. Ett system har alltså låg temperatur om entropin ändras mycket då det tar upp värme. Värme flödar från ett system med hög temperatur till ett system med låg temperatur till dess att systemet som avger värme inte längre förlorar mer entropi på värmeförflyttningen än systemet som tar emot värme vinner. Då värmeflödet upphör har systemen tillsammans uppnått sin maximala entropi, temperaturen är lika och systemen befinner sig i termisk jämvikt med varandra.
Temperatur kan också beskrivas som den kinetiska energin i en ideal gas, det vill säga rörelsen hos molekylerna/atomerna inom ämnet. Vid högre temperatur rör de sig mer och vid lägre temperatur mindre.
Före den moderna uppfattningen om temperatur användes skalor med nollpunkten satt vid andra temperaturer än den absoluta nollpunkten. Av dem är följande fortfarande i allmänt bruk:
Följande formler kan användas för att konvertera mellan temperaturerna T K, tC °C och tF °F:
Kelvin | Celsius | Fahrenheit | Rankine | Delisle | Newton | Réaumur | Rømer | Oktal | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Absoluta nollpunkten | 0 K | −273,15 °C | −459,67 °F | 0 °Ra | 549,73 °De | −90,14 °N | −218,52 °Ré | −135,9 °Rø | 0 |
Vattnets fryspunkt | 273,15 K | 0 °C | 32 °F | 491,67 °Ra | 140 °De | 0 °N | 0 °Ré | 7,5 °Rø | 40 |
Människans kroppstemperatur | 310,15 K | 37 °C | 98,6 °F | 558,27 °Ra | 94,5 °De | 12,21 °N | 29,6 °Ré | 26,93 °Rø | 44;25 |
Vattnets kokpunkt | 373,15 K | 100 °C | 212 °F | 671,67 °Ra | 0 °De | 33 °N | 80 °Ré | 60 °Rø | 53;556 |
|
|