I dagens värld är Theopompos ett relevant ämne som skapar stort intresse och debatt bland olika samhällssektorer. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Theopompos fått en betydande betydelse i våra liv och påverkat olika aspekter, från hur vi förhåller oss till andra till hur vi hanterar våra resurser. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika tillvägagångssätten och perspektiven på Theopompos, och analysera dess relevans i det aktuella sammanhanget och dess möjliga utveckling i framtiden. Dessutom kommer vi att undersöka hur Theopompos har påverkat beslutsfattande på individuell och kollektiv nivå, samt utformningen av offentliga policyer och affärsstrategier.
Theopompos från Chios (grekiska Θεόπομπος, latin Theopompus), född omkring 376 f.Kr., var en antik grekisk talare och historieskrivare från ön Chios.
Theopompos utvandrade av politiska skäl till Aten, där han undervisades av Isokrates. Ett lovtal över kung Mausollos av Karien gav honom pris vid en tävling föranstaltad av dennes änka, drottning Artemisia. Omkring 331 f.Kr. återvände han till Chios. Hans främsta historiska arbeten var dels Hellenika, en grekisk historia i tolv böcker för tiden 411–394, avsedd att utgöra en fortsättning av Thukydides verk, dels Filippika, en framställning i 58 böcker av de grekiska staternas historia för åren 360–366 f.Kr., eller Filip II av Makedoniens regeringstid, och med honom som huvudperson.
Av Dionysios från Halikarnassos berömmes Theopompos som en pragmatisk historieskrivare av förtjänst, varemot han från andra håll beskylldes för okritisk sammanblandning av historia och saga samt för en överdriven benägenhet att häckla. Hans arbeten har gett rikligt med material åt de senare historieskrivarna Diodoros och Pompejus Trogus. De tämligen omfångsrika fragment som finns kvar i dag är samlade av Karl Müller i Fragmenta historicorum græcorum, I (1841).