Troja
I den här artikeln ska vi utforska den fascinerande världen av Troja. Oavsett om du är intresserad av att lära dig mer om hans liv och arbete, upptäcka hans inverkan på dagens samhälle eller helt enkelt förstå hans relevans i historien, är den här artikeln för dig. Under de kommande raderna kommer vi att grundligt undersöka allt du behöver veta om Troja, och erbjuda intressanta data, djupgående analyser och innovativa perspektiv. Förbered dig på att ge dig ut på en kunskaps- och upptäcktsresa när vi reder ut mysterierna och underverken förknippade med Troja. Missa det inte!
| Troja | |
 | |
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Koordinater | 39°57′27″N 26°14′20″Ö / 39.95750°N 26.23889°Ö |
| Plats | Stadsmuren |
| Land | Nuvarande Turkiet |
| Data | |
| Typ | Kulturarv |
| Kriterier | ii, iii, vi |
| Referens | 849 |
| Historik | |
| Världsarv sedan | 1998 (22:e mötet) |
| * Enligt Unescos indelning. | |
Den antika staden Troja (grekiska: Τροία, Troia, eller Ίλιον, Ilion, latin: Troia eller Ilium, turkiska: Truva) är en arkeologisk plats i nuvarande Mindre Asien, nordvästra Turkiet, vid Dardanellerna vid Hissarlik nära staden Çanakkale.
Platsen upptogs på Unescos världsarvslista 1998.
Historia
Staden är känd från Homeros epos Iliaden och Odysséen.
Troja låg i det antika landskapet Troas. Namnen Troja och Troer (trojaner), invånare i Troja, respektive Ilion härleds enligt en teori från Tros och dennes son Ilos, den senare enligt myten stadens grundare. Forskning från 1920-talet knöt namnet Ilion till ortnamnet Wilusa. De flesta forskare är numera överens om att det stämmer men teorin är fortfarande kontroversiell. Wilusa nämns i hettitiska texter. Söder om Troja låg under den sena bronsåldern landet Arzawa. Det är möjligt att Homeros skildring av det trojanska kriget har sin historiska bakgrund i de strider som förekom mellan staterna utmed den egeiska kusten omkring 1300–1200 f.Kr. vilka även drog in det historiska Troja (se hettiterriket).
Staden
Runt år 1865 återupptäcktes den antika staden av den brittiske arkeologen Frank Calvert som gjorde utgrävningar i ruinhögen vid Hissarlik (Hisarlik). Identifieringen av Hissarlik som det homeriska Troja blev känd genom den tyska arkeologen Heinrich Schliemann, som trodde sig ha funnit Priamos skatt under sina grävningar där. Området visar spår från nio olika byggperioder.
Se även
Källor
- Troja i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Troja.
Slå upp Troja eller trojan i ordlistan Wiktionary.- Unescos världsarv Troja
- faktoider.nu - Om Troja, Schliemann och Calvert
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||