Turkiets stora nationalförsamling

I dagens värld har Turkiets stora nationalförsamling blivit allt viktigare. Från dess ursprung till dess relevans idag har Turkiets stora nationalförsamling varit föremål för studier, debatt och kontroverser. Dess inverkan täcker flera aspekter, från samhälle, politik, ekonomi, kultur, teknik och mer. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Turkiets stora nationalförsamling och dess inflytande inom olika områden. Genom djup och detaljerad analys kommer vi att försöka bättre förstå vilken roll Turkiets stora nationalförsamling spelar i vårt dagliga liv och världen i stort.

Turkiets nationalförsamling
Türkiye Büyük Millet Meclisi (TBMM)
Typ
UtformningEnkammarsystem
Ledning
TalmanNuman Kurtulmuş(Ak Parti)
Vice talmänBekir Bozdağ (Ak Parti)
Gülizar Biçer Karaca (CHP)
Celal Adan (MHP)
Sırrı Süreyya Önder (HDP)
OppositionsledareÖzgür Özel (CHP)
Struktur
Antal platser600
Politiska grupperRegering (319)
     Ak Parti (264)
Stöd till regeringen
     MHP (50)
     Hüda Par (4)
     DSP (1)
Opposition (281)
     CHP (130)
     HDP (57)
     İYİ (43)
     SP (20)
     DEVA (15)
     YRP (5)
     TİP (4)
     DP (3)
     EMEP (2)
     DBP (2)
Val
Valsystemd’Hondts metod
Senaste valet14 maj 2023
Mötesplats
TBMM 06543 Bakanlıklar - ANKARA
Webbplats
http://www.tbmm.gov.tr/

Turkiets nationalförsamling (turkiska: Türkiye Büyük Millet Meclisi, TBMM), är Turkiets parlamentariska församling.

Sammansättning

Nationalförsamlingen har ett enkammarsystem med 600 ledamöter, som väljs för en femårsperiod i allmänna val. Turkiet har 85 valdistrikt som representerar de 81 administrativa provinserna, där Istanbul, Ankara och İzmir på grund av folkmängd har fler valdistrikt.

Turkiet använder sig i valen till nationalförsamlingen av d’Hondts metod tillsammans med en småpartispärr på tio procent. Systemet missgynnar mindre partier och gynnar de större, till exempel så att Ak Parti efter 2002 års val fick 60 % av platserna trots att de bara fick 34,3 % av rösterna.

I parlamentsvalet den 7 juni 2015 förlorade Ak Parti den egna majoriteten i parlamentet, som de haft sedan 2002. Man lyckades inte nå någon överenskommelse inom de 45 dagar man har på sig efter valet, varför det inom 90 dagar måste hållas ett nyval, vilket utlystes till den 1 november 2015.

Historia

Under det Osmanska rikets sista halvsekel förekom ett par korta perioder av parlamentariskt styre och konstitutionell monarki i försök att modernisera landet och ersätta den absolut monarkin under sultanen.

Efter första världskriget var det Osmanska riket i det närmaste utplånat, endast en liten del av Anatolien kvarstod efter Freden i Sèvres i augusti 1920. Turkiska självständighetskriget hade dock redan startat, under vilket ursprunget till Turkiets nationalförsamling grundades i Ankara redan den 23 april 1920. Kriget följdes senare av Lausannefördraget 1923, efter vilket Turkiska Republiken kunde utropas samma år, med ungefär de gränser landet har idag.

Se även

Referenser

Externa länkar