Idag är Tvåspråkig kommun ett mycket relevant ämne som påverkar olika aspekter av våra liv. Dess inflytande sträcker sig till områden som teknik, hälsa, politik, kultur och samhället i allmänhet. Dess betydelse ligger i den inverkan den har på våra dagliga beslut, på hur vi förhåller oss till vår miljö och på hur vi förstår världen omkring oss. Genom historien har Tvåspråkig kommun utvecklats och genererat betydande debatt, innovation och förändring. I den här artikeln kommer vi att utforska hur Tvåspråkig kommun har format och påverkat vår nutid och vad vi kan förvänta oss av dess framtid.
I Finland är en tvåspråkig kommun en kommun där den finsk- eller svenskspråkiga minoriteten utgör minst åtta procent eller minst 3 000 personer.
Statsrådet i Finland bestämmer vilka kommuner som ska vara tvåspråkiga samt vilket språk som utgör majoritetsspråket i respektive kommun. Detta görs baserat på statistik över det språk som varje kommuninnevånare registrerat som sitt modersmål (varvid endast ett språk kan väljas). En tvåspråkig kommun förblir tvåspråkig tills minoriteten sjunkit till under 3000 och under sex procent. Dock kan en tvåspråkig kommun där minoriteten minskat till under 3000 och under sex procent begära hos Finlands statsråd, att trots detta få förbli tvåspråkig.
Kommuner i samernas hembygdsområde kan också vara två- eller flerspråkiga (med finska och samiska), men då denna tvåspråkighet inte regleras av Språklagen (utan av Samisk språklag) innefattas kommunerna ifråga i allmänhet inte då man talar om tvåspråkiga kommuner som juridiskt begrepp i Finland.