Tysklands nya förbundsländer
I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Tysklands nya förbundsländer på olika aspekter av dagens samhälle. Tysklands nya förbundsländer har blivit ett ämne för intresse och debatt de senaste åren, genererat motstridiga åsikter och väckt olika reaktioner i opinionen. Genom fördjupad analys kommer vi att undersöka hur Tysklands nya förbundsländer har påverkat kultur, ekonomi, politik och andra relevanta områden. Dessutom kommer vi att diskutera de kort- och långsiktiga konsekvenserna av Tysklands nya förbundsländer, samt möjliga framtidsutsikter. Den här artikeln syftar till att ge en heltäckande och detaljerad bild av Tysklands nya förbundsländer, och belyser dess relevans i det samtida samhället.
Tysklands nya förbundsländer (tyska: neue Länder) är de fem förbundsländer som bildades i enlighet med en lag, Ländereinführungsgesetz, antagen av Östtysklands parlament (Volkskammer) den 22 juli 1990. Samtidigt upplöstes 14 av Östtysklands distrikt (Bezirke). I lagen bestämdes först att de nya förbundsländerna skulle bildas den 14 oktober 1990, men eftersom avtalet för Tysklands återförening skulle komma att verkställas redan den 3 oktober 1990, fick lagtexten korrigeras med det nya datumet.
De fem nya förbundsländerna
De fem nya förbundsländerna är:
Östberlin anslöt sig också till Förbundsrepubliken Tyskland, genom sammanslagning med Västberlin till förbundslandet Berlin.
I avtalet om Tysklands återförening används Beitrittsgebiet som en gemensam beteckning för alla dessa områden, det vill säga de fem nya förbundsländerna plus Östberlin.
Några orter, som nu (2020) tillhör kommunerna Amt Neuhaus och Bleckede (endast delar öster om floden Elbe), övergick den 30 juni 1993 från distriktet Hagenow (Kreis Hagenow) i Mecklenburg-Vorpommern till distriktet Lüneburg (Landkreis Lüneburg) i Niedersachsen.
Historia
Liknande delstater (några betecknade som provinser), med ungefär samma gränser, hade bildats redan i juli 1945, efter beslut av militäradministrationen i den Sovjetiska ockupationszonen i Tyskland. De fem delstaterna avskaffades dock 1952, i samband med en administrativ reform igångsatt av Östtysklands statsbärande parti SED, och 15 distrikt, inklusive Östberlin, bildades.
Kort efter bildningen av de nya förbundsländerna 1990, fick de enligt återföreningsavtalet administrativ hjälp från förbundsländerna i landets västra del. Mellan 1990 och 1995 var cirka 35 000 västtyska ämbetsmän aktiva i de nya förbundsländerna för att hjälpa till med uppbyggandet av deras förvaltningar.
De nya förbundsländerna har ingen gemensam administration, men deras ministerpresidenter och Berlins regerande borgmästare träffas med jämna mellanrum på konferenser.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 28 april 2020.
Noter
- ^ Verfassungsgesetz zur Bildung von Ländern in der Deutschen Demokratischen Republik – Ländereinführungsgesetz – vom 22. Juli 1990 (GBl. DDR 1990 I sid. 955).
- ^ Datumändring av Ländereinführungsgesetz i återföreningsavtalet (tyska)
- ^ ”Fünf Länder für die Sowjetische Zone” (på tyska). MDR Zeitreise. Mitteldeutscher Rundfunk. 11 juli 2019. https://www.mdr.de/zeitreise/sbz-fuenf-laendergruendung-100.html. Läst 11 maj 2020.
- ^ Verwaltungshilfe zwischen Rheinland-Pfalz und Thüringen (tyska), Deutsche Geschichte in Dokumenten und Bildern, läst 2020-05-11.
- ^ Regionalkonferenz der ostdeutschen Länder (tyska), Sächsische Staatskanzlei, läst 2020-05-11.