Uracil
Ämnet Uracil är av stor betydelse idag, eftersom det påverkar flera aspekter av vårt dagliga liv. Det finns olika perspektiv och åsikter om denna fråga, vilket gör det till ett mycket diskuterat ämne och väcker stort intresse. Genom historien har Uracil varit föremål för ett flertal studier och forskning som försöker förstå dess inflytande på samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Uracil och analysera dess relevans i den samtida världen. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på populärkulturen är Uracil ett ämne som förtjänar vår uppmärksamhet och reflektion.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Uracil | |
  | |
| Systematiskt namn | 2,4-Pyrimidindion |
|---|---|
| Övriga namn | 2,4-dihydroxypryimidin |
| Kemisk formel | C4H4N2O2 |
| Molmassa | 112,0868 g/mol |
| Utseende | Vitt pulver |
| CAS-nummer | 66-22-8 |
| SMILES | O=C1NC=CC(=O)N1 (Amid-form) OC1=NC=CC(O)=N1 (Amin-form) |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,32 g/cm³ |
| Smältpunkt | 335 °C ((flytande)) |
| Faror | |
| Huvudfara |  Irriterande |
| NFPA 704 |
1
1
0
|
| LD50 | > 6000 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Uracil är en av kvävebaserna som ingår i de nukleotider som bygger upp RNA. Liksom tymin och cytosin är det en pyrimidin och består av en ring av kol- och kväve-atomer. I RNA binder sig uracil via två vätebindningar till den komplementerande basen adenin. I DNA finns den snarlika basen tymin istället för uracil.
Uracil förekommer i två tautomera former; Dels som laktam (amid) där de båda kväveatomerna flankeras av varsin karbonylgrupp, och dels som laktim (amin) där karbonylgrupperna är ersatta av hydroxigrupper.
laktam till vänster och laktim till höger.
Se även
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Uracil.
