I dagens artikel ska vi prata om Växjö universitet, ett ämne som har väckt stort intresse på senare tid. Växjö universitet är något som berör många människor inom olika områden i livet, oavsett om det är på jobbet, familjen, hälsan eller andra grundläggande aspekter. Vi kommer att upptäcka vikten av Växjö universitet, såväl som dess implikationer och möjliga lösningar. Den här artikeln syftar till att belysa Växjö universitet och erbjuda relevant information för att bättre förstå detta ämne. Dessutom kommer vi att utforska olika perspektiv och åsikter från experter i ämnet, för att ge en global och balanserad vision. Läs vidare för att ta reda på allt du behöver veta om Växjö universitet!
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Från vilken ytterligare källa/vilka ytterligare källor är datainsamlingen gjord? (2010-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Växjö universitet | |
Biblioteket. | |
Engelska: Växjö University | |
Latin: Universitas Wexionensis | |
Motto | Ett kunskapscentrum i stark utveckling |
---|---|
Grundat | 1967 |
Ägandeform | Statligt |
Lärarkår | 476 |
Studerande | 7385 hås (2009) |
Doktorander | 213 |
Säte | Växjö, Sverige |
Medlemskap | EUA |
Växjö universitet var ett statligt svenskt universitet. Det grundades 1977 som Högskolan i Växjö, efter att 1967 ha startats som en filial till Lunds universitet. Högskolan fick status som universitet 1999. Växjö universitet slogs 1 januari 2010 samman med Högskolan i Kalmar och bildade Linnéuniversitetet.
Växjö universitet var vid den tidpunkten det lärosäte i Småland som hade flest studenter. Utmärkande för Växjö universitet är det samlade campus där lärosalar, institutioner, universitetsbibliotek, idrottshall, restauranger, kaféer, pubar och andra mötesplatser finns inom gångavstånd. På campus finns även cirka 3 700 studentlägenheter.
Växjö är en traditionsrik skol- och utbildningsstad. Katedralskolan, där bland andra Carl von Linné fick sin grundutbildning, har anor från 1600-talet. Biskop Nicolaus Krokius arbetade i många år för att Växjö skulle få ett eget universitet, men de styrande i drottning Kristinas förmyndarregering tyckte detta var onödigt och gav istället Växjö tillåtelse att bygga en av de sex planerade gymnasieskolorna i landet. Dock grundades universitetet i Lund bara 25 år senare, år 1666. Ett av Nicolaus Krokius starkaste argument att förlägga ett universitet till Växjö var, förutom det stora elevantalet i staden med omnejd, att studenterna helst inte skulle resa för att studera hos danskarna i Köpenhamn.
Växjö fick först över tre århundrade senare sitt lärosäte för akademisk utbildning 1967, först som filial till Lunds universitet, sedan som självständig högskola 1977, och slutligen med egen universitetsstatus 1999.
Universitetet gick 1 januari 2010 samman med Högskolan i Kalmar och bildade det nya Linnéuniversitetet.
Växjö universitet hade studentutbyte med universitet i ett 40-tal länder. Årligen tog universitetet emot cirka 700 utländska studenter, samtidigt som ungefär 300 studenter från Växjö universitet åkte utomlands för att studera. Ett väletablerat "faddersystem" var uppbyggt genom studentkåren, som gick ut på att studenter vid Växjö universitet tilldelades en utbytesstudent som de skulle hjälpa att komma i ordning i Växjö.
Vid universitetet fanns även föreningen Växjö International Students, som byggde på att hjälpa integrationsprocessen för de internationella studenterna genom exempelvis evenemang och resor.
Grundutbildningen omfattade 63 utbildningsprogram och påbyggnadsutbildningar med över 1 200 kurser i mer än 50 ämnen. Magisterexamen gavs i fler än 20 olika ämnen.
De flesta studenter vid Växjö universitet gick utbildningsprogram, men många valde också ämnesstudier och läste fristående kurser. Över 3 000 av studenterna var registrerade på alternativa utbildningsformer som distansutbildning, kvällskurser och veckoslutskurser.
Forskningen vid Växjö universitet spände över humaniora, samhällsvetenskap och teknik och innehöll en rad väletablerade forskningsområden, som arbetsmarknadspolitik, entreprenörskap, historia, matematisk modellering, migration, statsvetenskap samt skogs-, trä-, och bioenergiteknik. Forskarutbildning fanns i 20 ämnen med cirka 250 forskarstuderande.
Vid universitetet fanns två fakulteter: Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap och fakulteten för matematik/naturvetenskap/teknik.
Under någon av dem lydde följande institutioner: Ekonomihögskolan, Institutionen för pedagogik, Institutionen för samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Matematiska och systemtekniska institutionen och Institutionen för teknik och design.
Övriga utbildningar som inte lydde under någon specifik institution var polisutbildningen, lärarutbildningen och rektorsutbildningen.
Tidigare studenter vid Växjö universitet och dess föregångare såsom Folkskollärarseminariet i Växjö, Universitetsfilialen i Växjö, Högskolan i Växjö och Lärarhögskolan i Växjö, är bland andra:
Hedersdoktorer vid Växjö universitet är bland andra: