Völklingens järnverk
I den här artikeln kommer vi att utforska inverkan av Völklingens järnverk på det moderna samhället och hur det har format våra liv på sätt som vi aldrig hade kunnat föreställa oss tidigare. Sedan dess ankomst har Völklingens järnverk varit föremål för debatt och kontroverser, vilket genererat både spänning och oro i lika hög grad. Under åren har Völklingens järnverk visat sig vara en kraftfull kraft som har förändrat hur vi interagerar, kommunicerar och relaterar till världen omkring oss. Genom en omfattande analys kommer vi att undersöka hur Völklingens järnverk har påverkat olika aspekter av vårt dagliga liv, från hur vi konsumerar information till hur vi förhåller oss till andra. Förbered dig på att ge dig ut på en fascinerande resa för att upptäcka effekten av Völklingens järnverk och hur den kommer att fortsätta att forma vår framtid.
| Völklingens järnverk | |
 | |
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Koordinater | 49°14′40″N 6°51′0″Ö / 49.24444°N 6.85000°Ö |
| Plats | Völklingen, Saarland |
| Land |  Tyskland |
| Region* | Europa |
| Data | |
| Typ | Kulturarv |
| Kriterier | ii, iv |
| Referens | 687 |
| Historik | |
| Världsarv sedan | 1994 (?:e mötet) |
| * Enligt Unescos indelning. | |
Völklingens järnverk (tyska: Völklinger Hütte) var ett järnverk i den tyska staden Völklingen. Järnverket drevs fram till 1986 av aktiebolaget Saarstahl AG. År 1994 upptogs alla anläggningar som världens första industriminne till Unescos världsarvslista. Det kännetecknande för järnverket är att alla delprocesser i järnframställningen är samlade på ett och samma ställe. Världsarvet besöks årligen av mer än 200 000 personer.
1873 byggde ingenjören Julius Buch ett stålverk vid floden Saar men redan efter 6 år tvingades han stänga anläggningarna på grund av de höga tullarna för råjärn.
1881 provade Carl Röchling på nytt och två år senare startade den första masugnen. Redan 1890 var "Röchling’schen Eisen- und Stahlwerke" den största tillverkaren av järnbalkar i Tyskland. Från 1897 framställdes koks direkt bredvid järnverket.
Cirka 1952 hade järnverket, som då var under fransk förvaltning, de största framgångarna på grund av byggboomen under efterkrigstiden. Först vid Saarlands anslutning till Tyskland 1956 fick de gamla innehavarna familjen Röchling verket tillbaka. 1965 hade verket omkring 17 000 anställda i produktion och förvaltning. Den världsomfattande stålkrisen försämrade även verkets position. Völklingens järnverk fusionerade med flera andra järnbruk till Arbed Saarstahl GmbH som senare blev Saarstahl AG.
Det gamla järnverket stängdes 1986 men anläggningarna renoveras kontinuerligt. Idag förekommer även kulturella evenemang i järnverket, till exempel konserter och utställningar.
Bildgalleri
- Völklingens järnverk - Völklinger Hütte
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Völklingens järnverk.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||