I dagens värld är Vasaloppet 1944 ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Dess inflytande sträcker sig över olika aspekter av vardagen, från politik till populärkultur. Vasaloppet 1944 har skapat heta debatter och inspirerat otaliga forskning och publikationer. Oavsett om det är en karaktär, en historisk händelse eller till och med ett abstrakt begrepp, har Vasaloppet 1944 lyckats sätta en outplånlig prägel på det samtida samhället. I den här artikeln kommer vi att undersöka betydelsen och effekten av Vasaloppet 1944 ytterligare, och undersöka dess många aspekter och dess relevans i dagens värld.
Vasaloppet 1944 | |
Datum | 26 februari 1944 |
---|---|
Värdskap | |
Land | Sverige |
Plats | Dalarna |
← 1943 1945 → |
Vasaloppet 1944 avgjordes den 26 februari 1944, och var den 21:a upplagan av Vasaloppet. Det blev det sista lopp som kördes i februari månad. Det blev en spurtstrid mellan Nils ”Mora-Nisse” Karlsson och Gösta Anderson från Umeå, som Gösta Andersson gick segrande ur.
Not: Pl = Placering, Nr = Startnummer, Tid = Sluttid
Pl. | Nr | Namn | Klubb/Land | Tid | Diff |
---|---|---|---|---|---|
Gösta Andersson | IFK Umeå | ||||
Nils Karlsson | IFK Mora | ||||
Anders Törnkvist | IFK Mora | ||||
Olle Wiklund | Bergvik | ||||
Manfred Stattin | Wäija-Dynäs |
|