Zentraler Sanitätsdienst der Bundeswehr

Zentraler Sanitätsdienst der Bundeswehr är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet på senare tid. Med sin relevans och aktualitet har det blivit ett ämne av allmänt intresse för ett brett spektrum av publik. Från dess påverkan på samhället till dess implikationer inom olika områden har Zentraler Sanitätsdienst der Bundeswehr skapat debatt och reflektion inom olika sektorer. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Zentraler Sanitätsdienst der Bundeswehr och dess inflytande på vår dagliga verklighet.

Zentraler Sanitätsdienst der Bundeswehr
Bundeswehr Logo Sanitaetsdienst with lettering
Information
Datum1 oktober 2000
FörsvarsgrenSjukvård
Del av Bundeswehr
Struktur
    • Kdo SanDst
      • Kdo SanEinsUstg
      • Kdo RegSanUstg
      • SanAkBw
      • MMCC/EMC
      • InstPrävMedBw
      • ZInstSanBw Kiel
      • ZInstSanBw München
      • ÜbwStÖRA
      • BwKrhs
Stående styrkor19 957 (2023-01)
HögkvarterKoblenz, Tyskland
Webbplatswww.sanitaetsdienst-bundeswehr.de
Befälhavare
Inspekteur des SanitätsdienstesGeneraloberstabsarzt Ulrich Baumgärtner
Fordon
TerrängfordonBandvagn 206S, BMW X5, Eagle, W460 250GD, Wiesel
TrupptransportfordonDuro 3 Yak, Mungo, Boxer, Eurocargo, Sprinter, Unimog
Fuchs
Demonstrating a medical evacuation Field hospital

Zentraler Sanitätsdienst der Bunderswehr (svenska: centrala sjukvårdstjänsten) är ett av Bundeswehrs militära organisationsområden. Bundeswehrs centrala sjukvårdstjänst står för merparten av sjukvården för alla grenar av Bundeswehr, inklusive armén, flygvapnet, marinen. Bundeswehrs sjukvårdskommando (tyska: Kommando Sanitätsdienst) är den högre befälsinstans som är direkt underställd Tysklands försvarsministerium. Sjukvårdtjänstens inspektör är Generaloberstabsarzt Ulrich Baumgärtner.

Historia

Utvecklingen av sjukvårdstjänsten tog fart strax efter att Bundeswehr grundades. Från och med november 1955 lades de första grunderna för dess struktur av underavdelning IV H "Gesundheitswesen" i Tysklands försvarsministerium, som bara några månader tidigare hade uppstått ur det så kallade Amt Blank. Under 1960- och 1970-talet var det inte möjligt att täcka behovet av läkare, tandläkare, veterinärer och apotekare med längre tjänstgöringstid, trots att personalavdelningen försökte öka tillsättningsgraden av tjänsterna genom olika åtgärder. Ekonomiska incitament i form av studiebidrag för läkarstudenter och rekrytering av kvinnliga läkare 1975 förbättrade personalstyrkan fram till slutet av 1980-talet. Man lyckades med tiden täcka behovet av tidsbestämda soldater och yrkessoldater genom kontinuerlig utbildning av läkarkandidater.

Den fredliga revolutionen i DDR med den efterföljande återföreningen av Tyskland och Warszawapaktens upplösning innebar att de soldater som togs över från den nationella folkarmén behövde integreras och förberedas för sina nya uppgifter i de väpnade styrkorna. Redan strax före de politiska förändringarna i Östeuropa fanns det krav på strukturella förändringar inom sjukvården för att säkerställa att uppgifterna utfördes över hela den tyska försvarsmakten och på så sätt öka effektiviteten. Det kalla krigets slut i slutet av 1980-talet och den därav följande nödvändiga omorienteringen av Bundeswehr ledde slutligen till inrättandet av Bundeswehrs centrala sjukvårdstjänst, där de medicinska styrkorna och resurserna från och med 2001 samlades under en enhetlig ledning. I och med den omorganisation som beslutades 2011 genomgick även sjukvården en strukturell förändring. Den 1 oktober 2012 inrättades Kommando Sanitätsdienst, följt av två ytterligare kommandon.

Uppgifter

Bundeswehrs sjukvårdstjänst har till uppgift att tillhandahålla sjukvård för de tyska väpnade styrkorna över hela världen. Kvalificerad specialistpersonal är garanten för att soldaterna får medicinsk vård i det land där de är utplacerade. Veterinärer och hälsovårdsinspektörer ser till att hygienen fungerar. De kontrollerar kvaliteten på vatten och mat, sanitära anläggningars renhet och skyddar soldaterna från små och stora djur i insatslandet.

  • Hälso- och sjukvård för den militära personalen i fred och vid insatser
  • Medicinsk evakuering av sårade och sjuka soldater
  • Medicinsk utbildning och fortbildning för all militär hälso- och sjukvårdspersonal
  • Bistånd till det civila samhället vid katastrofer och andra särskilda insatsfall
  • Medverkan i den samhälleliga akutsjukvården genom förfogandeställande av akutläkare och ambulanssjukvårdare för militära och civila ambulanshelikoptrar
  • Internationella humanitära insatser
  • Upphandling, lagring och distribution av läkemedel och sjukvårdsmateriel inom Bundeswehr
  • Militärmedicinsk forskning

Organisation

Personal

I centrala sjukvårdstjänsten arbetar totalt cirka 20 000 personer. Andelen kvinnor är cirka 8 300.

Struktur

  • Kommando Sanitätsdienst (Koblenz)
    • Bundeswehrkrankenhäuser des Sanitätsdienstes der Bundeswehr
      • Bundeswehrkrankenhaus Berlin (Berlin)
      • Bundeswehrkrankenhaus Hamburg (Hamburg)
      • Bundeswehrzentralkrankenhaus Koblenz (Koblenz)
      • Bundeswehrkrankenhaus Ulm (Ulm)
      • Bundeswehrkrankenhaus Westerstede (Westerstede)
    • Institut für Präventivmedizin der Bundeswehr (Andernach)
    • Kommando Regionale Sanitätsdienstliche Unterstützung (Diez)
      • Sanitätsunterstützungszentrum Augustdorf (Augustdorf)
      • Sanitätsunterstützungszentrum Berlin (Berlin)
      • Sanitätsunterstützungszentrum Cochem (Cochem)
      • Sanitätsunterstützungszentrum Erfurt (Erfurt)
      • Sanitätsunterstützungszentrum Hammelburg (Hammelburg)
      • Sanitätsunterstützungszentrum Kiel (Kiel)
      • Sanitätsunterstützungszentrum Köln-Wahn (Köln)
      • Sanitätsunterstützungszentrum Kümmersbruck (Kümmersbruck)
      • Sanitätsunterstützungszentrum Munster (Munster)
      • Sanitätsunterstützungszentrum München (München)
      • Sanitätsunterstützungszentrum Neubrandenburg (Neubrandenburg)
      • Sanitätsunterstützungszentrum Stetten am kalten Markt (Stetten am kalten Markt)
      • Sanitätsunterstützungszentrum Wilhelmshaven (Wilhelmshaven)
      • Zentrum für Sportmedizin der Bundeswehr (Warendorf)
    • Kommando Sanitätsdienstliche Einsatzunterstützung (Weißenfels)
      • Kommando Schnelle Einsatzkräfte Sanitätsdienst "Ostfriesland" (Leer)
      • Sanitätslehrregiment "Niederbayern" (Feldkirchen)
      • Sanitätsregiment 1 (Weißenfels)
      • Sanitätsregiment 2 "Westerwald" (Rennerod)
      • Sanitätsregiment 3 (Dornstadt)
      • Sanitätsregiment 4 (Rheine)
      • Versorgungs- und Instandsetzungszentrum Sanitätsmaterial Blankenburg (Blankenburg)
      • Versorgungs- und Instandsetzungszentrum Sanitätsmaterial Pfungstadt (Pfungstadt)
      • Versorgungs- und Instandsetzungszentrum Sanitätsmaterial Quakenbrück (Quakenbrück)
    • Sanitätsakademie der Bundeswehr (München)
      • Institut für Mikrobiologie der Bundeswehr (München)
      • Institut für Pharmakologie und Toxikologie der Bundeswehr (München)
      • Institut für Radiobiologie der Bundeswehr (München)
    • Multinational Medical Coordination Centre/European Medical Command (Koblenz)
    • Überwachungsstelle für öffentlich-rechtliche Aufgaben des Sanitätsdienstes der Bundeswehr Nord (Kronshagen)
    • Überwachungsstelle für öffentlich-rechtliche Aufgaben des Sanitätsdienstes der Bundeswehr Ost (Potsdam)
    • Überwachungsstelle für öffentlich-rechtliche Aufgaben des Sanitätsdienstes der Bundeswehr Süd (München)
    • Überwachungsstelle für öffentlich-rechtliche Aufgaben des Sanitätsdienstes der Bundeswehr West (Koblenz)
    • Zentrales Institut des Sanitätsdienstes der Bundeswehr Kiel (Kronshagen)
    • Zentrales Institut des Sanitätsdienstes der Bundeswehr München (Garching)

Utrustning

Fordon

Fordon Ursprung Typ Variant
Bandvagn 206 Sverige Sverige Terrängfordon 206S
BMW X5 Tyskland Tyskland SUV F15 NEF
Duro Schweiz Schweiz Pansrat trupptransportfordon 3 Yak
ESK Mungo Tyskland Tyskland Pansrat trupptransportfordon
GTK Boxer Europeiska unionen EU Pansrat trupptransportfordon
IVECO Eurocargo Italien Italien Intensivvårdsambulans ITW
Mercedes-Benz Sprinter Tyskland Tyskland Ambulans RTW
Mercedes-Benz Unimog Tyskland Tyskland Lastbil mil gl
Mercedes-Benz W460 Tyskland Tyskland Terrängfordon 250 GD
Mowag Eagle Schweiz Schweiz Pansarbil Eagle IV
Eagle V
TPz Fuchs Tyskland Tyskland Pansrat trupptransportfordon
Wiesel Tyskland Tyskland Terrängfordon 2 Sanitätstrupp

Fältsjukhus

Fältsjukhus Vårdplatser Personal Beskrivning
Luftlanderettungsstation 2 9 Tas i bruk med 1 helikopter eller flygplan
Luftlanderettungszentrum 10 42 Tas i bruk med flera helikoptrar eller transportflygplan
Mobile Anlage zur Erzeugung von Sauerstoff 2 Omvandlar uteluft till medicinskt användbart, högprocentigt syre
Patienten-Dekontaminationseinrichtung 6 24 Dekontaminerar patienter
Rettungsstation 4 9 Möjliggör snabb allmän och akutsjukvård
Rettungszentrum 72 175 Möjliggör akut kirurgisk vård

Referenser

  1. ^ ”Personalzahlen der Bundeswehr” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ueber-die-bundeswehr/zahlen-daten-fakten/personalzahlen-bundeswehr. Läst 17 mars 2023. 
  2. ^ ”Geschichte: Der Sanitätsdienst der Bundeswehr im Wandel der Zeit” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ueber-die-bundeswehr/geschichte-bundeswehr/geschichte-des-sanitaetsdienstes. Läst 3 april 2022. 
  3. ^ ”Auftrag und Selbstverständnis des Sanitätsdienstes” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/organisation/sanitaetsdienst/aufgaben-und-selbstverstaendnis-sanitaetsdienst-bundeswehr. Läst 3 april 2022. 
  4. ^ ”Die Luftlanderettungsstation der Bundeswehr” (på tyska). Bundewehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/landsysteme-bundeswehr/luftlanderettungsstation. Läst 3 april 2022. 
  5. ^ ”Das Luftlanderettungszentrum der Bundeswehr” (på tyska). Bundewehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/landsysteme-bundeswehr/luftlanderettungszentrum. Läst 3 april 2022. 
  6. ^ ”Mobile Anlage zur Erzeugung von Sauerstoff” (på tyska). Bundewehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/landsysteme-bundeswehr/sauerstofferzeugungsanlage. Läst 3 april 2022. 
  7. ^ ”Die Patienten-Dekontaminationseinrichtung der Bundeswehr” (på tyska). Bundewehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/landsysteme-bundeswehr/patienten-dekontaminationseinrichtung. Läst 3 april 2022. 
  8. ^ ”Die Rettungsstation der Bundeswehr” (på tyska). Bundewehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/landsysteme-bundeswehr/rettungsstation-bundeswehr. Läst 3 april 2022. 
  9. ^ ”Das Rettungszentrum der Bundeswehr” (på tyska). Bundewehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/landsysteme-bundeswehr/rettungszentrum-bundeswehr. Läst 3 april 2022. 

Externa länkar