Ágost Greguss
I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Ágost Greguss på djupet, analysera dess olika aspekter och dess relevans idag. Ágost Greguss är ett ämne som har fångat experternas och samhällets uppmärksamhet, genererat passionerade debatter och väckt stort intresse. I den här artikeln kommer vi att undersöka dess inverkan på olika områden, dess implikationer på global och lokal nivå, såväl som de möjliga lösningarna och utmaningarna det innebär. Med ett kritiskt och reflekterande perspektiv försöker vi ge en heltäckande vision av Ágost Greguss, och erbjuda våra läsare ett informerat och berikande perspektiv på detta aktuella ämne.
| Ágost Greguss | |
 | |
| Född | 27 april 1825 Prešov |
|---|---|
| Död | 13 december 1882 (57 år) Budapest |
| Begravd | Kerepesikyrkogården |
| Medborgare i | Ungern |
| Sysselsättning | Filosof, universitetslärare, författare |
| Föräldrar | Mihály Greguss |
| Släktingar | Károly Keleti |
| Redigera Wikidata | |
Ágost Greguss, född 27 april 1825 i Eperjes, död 13 december 1882 i Budapest, var en ungersk estetiker.
Greguss var professor i estetik vid Budapests universitet sedan 1870. Han utgav 1849 den första på ungerskt språk skrivna, självständiga framställningen av estetiken, A szépészet alapvonalai (Grundlinjer till estetiken), och utvecklade livlig verksamhet som kritiker och estetisk författare, översättare och skald.
Greguss förnämsta arbeten var A balladáról (Om balladen, 1865), en stor monografi över William Shakespeare, Shakespeare pályája (1880), och den efter hans död utgivna Rendszeres széptan (Systematisk estetik, 1888). En samling valda avhandlingar utgavs i två band 1872 (Tanulmányok; i tysk översättning 1875).
Källor
- Greguss, Ágost i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
- ^ Greguss, August, vol. 5, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 325.
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 4 oktober 2023.
- ^ läs online, epa.oszk.hu .