Tekst üüb Fering |
Det Kasachs Sosialistisk Sowjetrepubliik (kurt: Kasachs SSR, Sowjet Kasachstaan of Kasachstaan; üüb Kasachs: Қазақ Кеңестік Социалистік Республикасы / Qazaq Keŋestik Socialistik Respublikasy; üüb Rüs: Казахская Советская Социалистическая Республика Kazachskaja Sovetskaja Socialističeskaja Respublika) wiar faan 1936 tu 1991 ian faan a republiiken uun't Sowjetunioon.
At republiik hed 1991 19 prowinsen:
# | Prowins | Hoodsteed |
---|---|---|
1 | Aktjubinsk | Aktjubinsk |
2 | Alma-Ata | Alma-Ata |
3 | Dschambul | Dschambul |
4 | Dscheskasgan | Dscheskasgan |
5 | Gur'jew | Gur'jew |
6 | Karaganda | Karaganda |
7 | Ksyl-Orda | Ksyl-Orda |
8 | Koktschetaw | Koktschetaw |
9 | Kustanai | Kustanai |
10 | Mangyschlak | Schewtschenko |
11 | Nuurd-Kasachstaan | Petropawlowsk |
12 | Pawlodar | Pawlodar |
13 | Semipalatinsk | Semipalatinsk |
14 | Taldy-Kurgan | Taldy-Kurgan |
15 | Tschimkent | Tschimkent |
16 | Tselinograd | Tselinograd |
17 | Turgai | Arkalyk |
18 | Uast-Kasachstaan | Ustj-Kamenogorsk |
19 | Uraljsk | Uraljsk |
Det letst folksteeling uun't Sowjetunioon wiar uun't juar 1989. Efter a resultooten hed det Kasachisk SSR 16.536.511 lidj: 8.523.526 diarfaan wiar wüfhööd an 8.012.985 karmen, 9.465.351 lewet uun a steeden an 7.071.160 üüb't lun.
Det wurd 16. Deetsember 1991 üüs at republiik Kasachstaan suwereen.
Det regiaringspartei wiar det Komunistisk Partei faan Kasachstaan, wat en twiig faan det Komunistisk Partei faan't Sowjetunioon wiar.
A hoodmaaner faan't republiik wiar a generoolsekreteeren faan det Komunistisk Partei faan Kasachstaan: