Va claare Mariner stiurit liorish y jantys spoar Americaanagh NASA dy ronsaghey magh ny planaidyn elley ayns Corys ny Greiney. Eddyr 1962 as 1973, ren y Jet Propulsion Laboratory (JPL) lesh NASA kiaddey as troggal jeih scrutagyn eddyr-phlanaidagh robotagh dy row enmyssit Mariner dy ronsaghey magh y Corys Greiney Sthie — jannoo keayrtyn er ny planaidyn Badlag, Mart as Curain da'n chied cheayrt, as goll er ash dys Badlag as Mart er son tooilley giare-vaghtyn.
Haink ram taghyrtyn eddyr-phlanaidagh da'n chied cheayrt 'sy chlaare, goaill stiagh y chied hagh-etlagh planaidagh, y chied chruinleyder planaidagh, as y chied ghleashaght lesh cooney yn ym-hayrn. Mastey ny jeih carbid ayns staih Mariner, va rah ec shiaght jeu, jannoo yn boayl toshee da ram claareeyn scrutag spoar lesh NASA/JPL haink ny yei. Va carbid Mariner va plannit da Jupiter-Sarn aachormit as doltit stiagh ayns claare Voyager, choud's va cruinleyderyn chlaare Viking nyn lhiegganyn mooadit jeh'n taagh spoar Mariner 9. Ghow ny siyn spoar va bunnit er Mariner stiagh Galileo as Magellan, choud's va'n straih Mariner Mark II jeh'n nah heeloghe aalhiassit myr y scrutag Cassini–Huygens.
Va costys chlaare Mariner mysh $554 million.
{{cite book}}
: More than one of |section=
as |chapter=
specified (cooney)