Deynphobblaght Tyva

Co-ordnaidyn: 51°41′53″N 94°23′24″E / 51.698°N 94.390°E / 51.698; 94.390

Deynphobblaght Tyva
Тыва Арат Республика  (Tuvish)

 

 

1921–1944
Brattagh Armys
Brattagh Cowrey
Arrane ashoonagh
Eddyr-ashoonaght Tyva (1921–1944)
Тыва Интернационал
Y Taiga Lane lesh Croyn Juys (1944)
Тооруктуг долгай таңдым
Soiaghey Tyva
Soiaghey Tyva
Joaraghyn Tyva er caslys-çheerey noa-emshiragh
Preeu-valley Kyzyl
Çhengaghyn Tuvish
Rooshish
Mongoilish
Craueeaght Anjeeys steat
Buddaghys Tibetagh
Shamanaghys
Shenn Chredjaltee
Cair-chredjue Hiar
Reiltys Pobblaght hoshiallagh un-phartee Varksagh-Leninagh unnaneagh
Kione y steat
 - 1921 (y chied) Mongush Buyan-Badyrgy
 - 1940–1944 (jerrinagh) Khertek Anchimaa-Toka
Quaiyl Khural Theayagh
Eash shendeeagh Yn Eash Eddyr-Chaggee
 - Seyrsnys 14 Luanistyn 1921
 - Goit stiagh 'syn Unnaneys Soveidjagh 11 Jerrey Fouyir 1944
Eaghtyr
 - 1944 168,604 km² (65,098 mi ker)
Earroo yn phobble
 - 1944 ool. 95,400 
     Glooaght 0.6 /km²  (1.5 /mi ker)
Argid Akşa Tuvagh

She steat lieh-ennit va Deynphobblaght Tyva (Tuvish: Тыва Арат Республик, Tywa Arat Respublik ny Yanalif: Tьʙа Arat Respuʙlik), va enmyssit Pobblaght Arat Tyva as Deynphobblaght Tannu Tyva (derrey 1926) chammah. V'eh ayn eddyr 1921 as 1944. Dy formoil, she pobblaght hoshiallagh as steat babbanagh Soveidjagh v'eh. Va Tyva soit raad ta'n aarheynn Rooshagh noa-emshiragh Pobblaght Tyva soit, çheu heear hwoaie voish y Vongoil, as raad va Creeagh Uryankhay, coadanys Tuvagh jeh Impiraght y Roosh eddyr 1914 as 1921.

Cha row seyrsnys Tyva er enney ec çheer erbee faagail magh yn Unnaneys Soveidjagh as Deynphobblaght y Vongoil, chur enney oikoil da ayns 1924 as 1926 er lheh. Lurg shayll dy chleayney irree Soveidjagh, ayns Jerrey Fouyir 1944 va'n steat goit stiagh ayns Pobblaght Hoveidjagh Chonastagh Hoshiallagh y Roosh myr Queiggey Hene-reiltagh Tyva rere aghin pharlamaid Tyva, goaill jerrey rish 23 bleeaney seyrsnys.

Imraaghyn

  1. Where Rivers and Mountains Sing: Sound, Music, and Nomadism in Tuva and Beyond, Volume 1. Indiana University Press. 2006. ISBN 0253347157.
  2. Minahan, James (2009). The Complete Guide to National Symbols and Emblems. ABC-CLIO. dg. 193. ISBN 978-0313344978.
  3. "О министерстве" (ayns Rooshish). Er ny hashtey veih yn lhieggan bunneydagh er 2023-07-14. Feddynit magh er 2023-10-11.{{cite web}}: CS1 maint: çhengey gyn enney (link)
  4. "История парламентаризма в Республике Тыва" (ayns Rooshish).{{cite web}}: CS1 maint: çhengey gyn enney (link)
  5. "Новые исследования Тувы". Электронный журнал «Новые исследования Тувы» (ayns Rooshish). Feddynit magh er 2018-08-18.{{cite web}}: CS1 maint: çhengey gyn enney (link)
  6. Toomas Alatalu (1992). "Tuva: a State Reawakens". Soviet Studies. Ym-lioar 44 (5): 881–895. doi:10.1080/09668139208412051. 
  7. Dallin, David J. (1948). Soviet Russia and the Far East. Yale University Press. dg. 87.
  8. Paine, S.C.M. (1996). Imperial Rivals: China, Russia, and Their Disputed Frontier. M.E. Sharpe. dg. 329.