I dagens värld har 1788 blivit ett ämne med stor relevans och debatt. Med teknikens och globaliseringens framsteg har 1788 tagit en oväntad roll och genererat motstridiga åsikter och olika ståndpunkter. Det råder ingen tvekan om att 1788 har påverkat olika aspekter av samhället, från politik till ekonomi, inklusive kultur och det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av 1788 och diskutera dess inflytande idag, såväl som dess möjliga konsekvenser i framtiden. Genom ett tvärvetenskapligt förhållningssätt kommer vi att närma oss 1788 ur flera perspektiv med målet att bättre förstå dess omfattning och innebörd i det samtida samhället.
26 januari – De första straffångarna anländer till New South Wales, den första brittiska straffkolonin på den australiska kontinenten, och landstiger vid Sydney Cove.
6 juli – Gustav III begär i ett ultimatum att Ryssland skall återlämna de områden man tagit 1721 och 1743. Han begär också att Krim skall bli turkiskt.
9 augusti – Katarina II tillkännager att hon ämnar införliva Finland med Ryssland och göra det till ett ryskt storfurstendöme. Kungens motståndare vill sluta fred och sju finländska officerare skickar den så kallade Liikalanoten om detta till både Katarina II och Gustav III.
12 augusti – Missnöjet är stort med att Gustav III har dragit igång kriget och att de svenska motgångarna är så stora, varför 113 adliga officerare gör myteri. På gården Anjala ingår de Anjalaförbundet och författar Anjalaakten, där de kräver att kungen skall sluta fred och inkalla riksdagen.
21 augusti – Danmark förklarar Sverige krig, för att fullgöra sina alliansförpliktelser mot Ryssland.
September – Gustav III talar till dalkarlarna i Mora, likt Gustav Vasa, och vinner deras sympati.
Oktober
9 oktober – Det engelska sändebudet i Köpenhamn, Elliot, tvingar danskarna att avbryta marschen mot Göteborg. Han tvingar dem också till en veckas stillestånd. Då Preussen blandar sig i förhandlingarna tvingas danskarna dra sig tillbaka till Norge och vapenvilan förlängs.
Okänt datum
En lag införs i Sverige som stadgar att socknarna kan vägra inhysehjon eller "något gammalt eller mindre arbetsfört tjänstehjon" inflyttning och mantalsskrivning. Socknarna utnyttjar denna lag för att slippa ta hand om andra än den egna socknens fattiga.