Abraham Bäck

Den här artikeln kommer att ta upp frågan om Abraham Bäck, som har blivit allt mer relevant idag. Sedan dess uppkomst har Abraham Bäck väckt stort intresse inom olika sektorer, vilket genererat debatter och kontroverser kring dess sociala, ekonomiska och kulturella påverkan. I denna mening är det väsentligt att på djupet analysera de olika aspekterna relaterade till Abraham Bäck, såväl som dess implikationer på global nivå. På samma sätt kommer den att försöka erbjuda en heltäckande och objektiv vision av detta ämne, och tillhandahålla nyckelinformation som gör det möjligt för läsaren att förstå dess betydelse och omfattning idag.

Abraham Bäck
Porträtt av Bäck från 1763, efter förlaga av Gustaf Lundberg. Bäck bär på bröstet Nordstjärneorden.
Föddoktober 1713
Söderhamns församling, Sverige
Död15 mars 1795
Stockholms stad, Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningAnatom, läkare, botaniker
Befattning
Livmedikus
MakaAnna Charlotta Adlerberg
BarnMargareta Bäck (f. 1757)
Fredric Ulric Abraham Bäck (f. 1759)
Carl Abraham Bäck (f. 1760)
Emmerentia Maria Bäck (f. 1763)
Redigera Wikidata
För andra betydelser, se Abraham Bäck (olika betydelser).

Abraham Bäck, född 1713 i Söderhamn, död 15 mars 1795 i Stockholm, var en svensk kunglig livmedikus och arkiater.

Biografi

Abraham Bäck var son till handelsmannen i Söderhamns stad Karl Olsson Bäck och Margareta Broo. Fadern, som var bördig från Umeå, avled 1720 och rysshärjningarna gjorde familjen utblottad. Bäck blev då omhändertagen av sin morbror rådmannen Anders Abrahamsson Broo – detta och att modern gifte om sig med en rik borgare Hedenberg blev hans lycka.

Efter fyra års skolgång i Gävle blev Bäck 1730 student i Uppsala, där han blev elev hos Carl von Linné och snart en av Nils Rosén von Rosensteins ivrigaste lärjungar inom medicin. År 1740 blev han promoverad till medicine doktor. Åren 1740–45 vistades han för medicinstudier i Leiden, London, Paris och Berlin och efter sin hemkomst blev han ledamot av Collegium medicum. Bäck invaldes 1742 som ledamot nummer 73 av Kungliga Vetenskapsakademien och var dess preses tre gånger, första gången 1746. År 1749 kallades han till livmedikus hos Fredrik I och hade längre fram samma befattning hos Adolf Fredrik och Gustav III:s gemål, Sofia Magdalena. År 1752 blev han arkiater och president i Collegium medicum samt läkare vid Serafimerlasarettet, vilket tillkom huvudsakligen genom Bäcks och Olof af Acrels engagemang. Bäck var också ledamot av Sundhetskommissionen från 1753 och fram till 1766, då den upphörde och i huvudsak uppgick i Collegium medicum.

Bäck var mycket god vän med Linné, som uppkallade ett släkte bland myrtenväxterna, Baeckea, efter honom. I Bäcks födelsestad Söderhamn finns numera en gata med namnet Abraham Bäckgatan.

Familj

Bäck gifte sig med Anna Charlotta Adlerberg (1736-1767). Paret fick sju barn varav en dotter överlevde dem, Emerentia Maria Bäck, sedermera gift Ihre.

Bilder

  • Bäcks hustru, Anna Charlotta Adlerberg. Avporträtterad 1763, troligen av Jakob Björck.
    Bäcks hustru, Anna Charlotta Adlerberg. Avporträtterad 1763, troligen av Jakob Björck.

Noter

  1. ^ Abraham Bäck, läst: 24 augusti 2017.
  2. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  3. ^ Bergstad, Bo (2019). Milerad, Josef. red. ”Öppenvårdens historia”. Seniora Läkare (Stockholm: Seniora Läkare/Sveriges läkarförbund) (3): sid. 24-28. 

Källor

Externa länkar

Auktoritetsdata
Enciclo
Wikious
Sapientia
Scientia
Boobota
Anandapedia
Sagapedia
Wikithot