I dagens värld är Ahmadu Jah ett ämne som har fångat uppmärksamhet och intresse hos ett stort antal individer. Oavsett om det beror på sin historiska relevans, dess inverkan på det nuvarande samhället eller dess inflytande på olika områden av det dagliga livet, har Ahmadu Jah blivit en ständig samtalspunkt mellan experter och allmänheten. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska olika aspekter relaterade till Ahmadu Jah, analysera dess betydelse, dess implikationer och dess utveckling över tiden. Från dess ursprung till dess slutliga resultat representerar Ahmadu Jah ett ämne av stort intresse som förtjänar att undersökas från olika vinklar.
| Ahmadu Jah | |
| Född | 31 maj 1936 Sierra Leone |
|---|---|
| Död | 11 september 2018 (82 år) Gustav Vasa distrikt i Stockholm |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Trumslagare, kompositör, orkesterledare |
| Barn | Neneh Cherry (f. 1964) Titiyo (f. 1967) |
| Utmärkelser | |
| Alice Tegnér-musikpriset (2006) | |
| Redigera Wikidata | |
Chernor Ahmadu Sahidu Jah, tidigare Ahmed Sahid Jarr, född 31 maj 1936 i Sierra Leone, död 11 september 2018 i Gustav Vasa distrikt i Stockholm, var en svensk musiker (slagverk), kompositör och orkesterledare. Han är far till musikartisterna Neneh Cherry och Titiyo Jah.
Ahmadu Jah växte upp i Sierra Leone och lärde sig där spela traditionella afrikanska trummor. I början av 1960-talet studerade han i England och fick 1963 ett stipendium för att åka till Sverige och studera till civilingenjör vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Väl där blev han snart involverad i Stockholms musikliv och kom att spela congas och andra slagverk i flera olika sammanhang, till exempel med Cornelis Vreeswijk, Bernt Egerbladh, Abba och Bob Marley. År 1971 blev han en av de ursprungliga medlemmarna och tonsättarna i afrojazzfunkgruppen Egba och medverkade bland annat på dess första skiva Egba 1974, innan han gick vidare på egen hand. År 1975 gav han ut den egna skivan En dag i Afrika och fokuserade alltmer på ett landsomfattande arbete med musik och berättelse för barn och vuxna med turnéer och program på Sveriges Radio och i Sveriges Television.
År 1984 startade han den egna musikgruppen Ahmadu Jarr & The Highlife Orchestra baserat på den västafrikanska musikstilen highlife, med musiker från Skandinavien, Afrika och Amerika; totalt 12-14 musiker. Utöver en mindre kärna av musiker valde Jah att låta gruppen fungera som något av en "skola i världsmusik" för de många olika gästande musikerna, som utgör den rörliga delen av ensemblen. Orkestern bygger på både traditionell västafrikansk musik med traditionella instrument och modernare musik med andra instrument.
Efter inbördeskriget i Sierra Leone bedrev Jah omfattande musikpedagogisk verksamhet även där för att hela och stärka den yngre generationen. Mandatperioden 2002–2006 satt han också som politiker för Socialdemokraterna i kultur– och fritidsnämnden i Solna kommun. På film medverkade han som skådespelare i Förortsungar (2006) och även som musiker i Marianne Ahrnes Frihetens murar (1978) och Suzanne Ostens Bara du & jag (1994). Han medverkade även på en mängd skivor med sina band och andra artister.
År 2006 tilldelades Jah både Stockholms stads hederspris och Alice Tegnér-musikpriset för sitt arbete med barnmusik. I samband med en spelning på Folk & Världsmusikgalan 2012 tillsammans med bland andra sina döttrar tilldelades han galans Hederspris för sin musikaliska livsgärning.
|