Alessandro Tassoni

I den här artikeln ska vi fördjupa oss i ämnet Alessandro Tassoni, en aspekt som har fått stor relevans på senare tid. Alessandro Tassoni har varit föremål för debatt och studier inom olika områden, från psykologi till politik, inklusive sociologi och ekonomi. Dess inverkan på samhället och det dagliga livet är obestridlig, och det är därför det är av stor vikt att grundligt förstå dess implikationer och möjliga konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Alessandro Tassoni, analysera dess utveckling över tid och reflektera över den roll den spelar idag. Utan tvekan är Alessandro Tassoni ett ämne som väcker många människors intresse och vi är säkra på att denna läsning kommer att vara till stor nytta för den som vill fördjupa sin förståelse.

Alessandro Tassoni.

Alessandro Tassoni, född den 28 september 1565 i Modena, död där den 25 april 1635, var en italiensk skald och kritiker.

Tassoni var sekreterare hos kardinal Ascanio Colonna 1597-1608 samt trädde 1613 i tjänst hos hertigen av Savojen och 1632 hos hertig Frans I av Este. I Pensieri diversi (1601) riktade Tassoni kätterska angrepp på Homeros och Aristoteles auktoritet samt bemödade sig (långt före Perrault) att uppvisa sin samtids överlägsenhet över de gamle både i konstnärliga och vetenskapliga idrotter.

Hans Considerazioni sopra le rime del Petrarca (1609) utgör den första och inte minst skarpa protesten mot det överdrivna hyllandet av Petrarca. Mot spanjorernas övervälde i Italien riktade Tassoni de häftiga uppropen Filippiche (1615) och Manifesto, som ådrog honom mycket obehag.

Hans rykte stöder sig egentligen på den komiska hjältedikten La secchia rapita (i tolv sånger, 1614, tryckt första gången 1622, många senare upplagor), i vilken ett bortrövat ämbar ger upphov till en av medeltidsfejderna mellan Bologna och Modena.

Skalden låter där på ett parodierande sätt upphöjt episka toner utmynna i låg burlesk samt satiriserar lyckligt sina medbröders svassande bildspråk och mytologiska bråte. Denna dikt, som till formen äger klassiska förtjänster, grundlade en ny art av poesi och efterbildades i flera länder.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Tassoni, Alessandro, 1904–1926.