Andrea Butenschön

I den här artikeln kommer vi att analysera Andrea Butenschön ur olika perspektiv, med syftet att fördjupa oss i dess betydelse och implikationer. Andrea Butenschön är ett ämne som har fått aktualitet de senaste åren och genererat debatt och kontroverser inom olika områden. Genom denna uttömmande analys vill vi belysa de olika aspekterna kring Andrea Butenschön, vilket ger läsaren en komplett och balanserad vision. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle kommer vi att undersöka varje aspekt av Andrea Butenschön för att bättre förstå dess räckvidd och betydelse i den samtida världen. Med hjälp av tillförlitliga källor och expertutlåtanden kommer vi att fördjupa oss i en djupstudie som syftar till att öppna dialogen och uppmuntra till reflektion kring Andrea Butenschön.

Andrea Butenschön
Andrea Butenschön i Idun 1902.
Andrea Butenschön i Idun 1902.
Född11 september 1866
Aspenäs i Västergötland
Död24 april 1948 (81 år)
YrkeFörfattare, översättare
NationalitetSvensk
SpråkSvenska, sanskrit
Sida på WikisourceFörfattare:Andrea Butenschön

Andrea Butenschön, född 11 september 1866 i Aspenäs, Lerums församling, Älvsborgs län, död 24 april 1948 i Dalarö församling, Stockholms län, var en svensk författare, dramatiker och översättare.

Biografi

Butenschön var dotter till godsägaren Hans Berthold Butenschön och Henrietta Rawlinson. Redan som barn utvecklade Andrea Butenschön ett intresse för indisk kultur. Åren 1890–1891 företog hon en resa dit och inledde därefter sanskritstudier. År 1892 studerade hon språket i London, bland annat för den framstående orientalisten colonel Jacob. Hon mäktade dock inte med den engelska väderleken, varför hon lämnade landet. År 1893 återupptog hon studierna vid École des Hautes Études i Paris där hon kom att stanna i tre terminer. Hon var den första kvinna att studera ämnet vid detta universitet. I Paris träffade hon orientalisterna Sylvain Levy och James Darmesteter och blev genom dem introducerad i Société asiatique. Kroppslig och andlig överansträngning gjorde dock att Butenschön tvingades avbryta studierna i Paris i förtid. I stället bodde hon åren 1895–1896 i norska Holmenkollen där hon fortsatte sanskritstudierna på egen hand tillsammans med en annan sankritist, Lucy Peacock. Åren 1897–1898 studerade hon vid Kiels universitet för professorerna Oldenberg och Deussen.

Hon debuterade som författare 1894 med diktverket Taj Mahal, illustrerat av Julius Wengel. År 1909 debuterade hon som dramatiker med För länge sedan. Hon översatte även böcker från norska och sanskrit till svenska. Hon skrev även sakprosatexter i tidskrifter och översatte några av Walt Whitmans verk till svenska.

Bibliografi

Egna verk

  • För länge sedan: skådespel i tre akter : (andra akten afdelad i två tablåer). Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1909. Libris 1612410 
  • Jahānāra Begam: en indisk kejsardotter. Stockholm: Norstedt. 1927. Libris 1317994 

Översättningar

  • Lochmann, F.; Butenschön Andrea (1890). Den nyare naturåskådningen. Stockholm: Norstedt. Libris 1624409 
  • Kâthaka-upanishad. Stockholm: Norstedt. 1902. Libris 1727270 
  • Tagore, Rabindranath; Butenschön Andrea (1913). Gitanjali (Sångoffer). Stockholm: Norstedts. Libris 14718603 

Referenser

Tryckta källor

Externa länkar

Noter

  1. ^ Åhlén & Fries 1942, s. 121.
  2. ^ Sveriges Dödbok SDB 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
  3. ^ Linder 1902, s. 1.
  4. ^ ”Andrea Butenschön”. Libris. http://libris.kb.se/hitlist?q=Andrea+Butensch%C3%B6n&r=&f=simp&t=v&s=rc&g=&m=25. Läst 12 oktober 2014. 
  5. ^ ”Andrea Butenschön”. Projekt Runeberg. https://runeberg.org/authors/butenand.html. Läst 13 oktober 2014.