I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Anglo-frisiska språk, utforska dess ursprung, dess inverkan på samhället och dess relevans idag. Sedan urminnes tider har Anglo-frisiska språk spelat en avgörande roll i människors liv och påverkat allt från kulturella till tekniska aspekter. Under de kommande raderna kommer vi att analysera alla aspekter relaterade till Anglo-frisiska språk på djupet, reda ut dess mysterier, avmystifiera missuppfattningar och lyfta fram dess betydelse i den samtida världen. Från dess första omnämnanden i historien till dess närvaro i dagens globaliserade samhälle, har Anglo-frisiska språk lämnat en outplånlig prägel på livet för människor i alla åldrar och kulturer, och blivit ett ämne av allmänt intresse.
De anglo-frisiska språken utgör en undergrupp av de västgermanska språken. Anglo-frisiska talades ursprungligen i Nordsjöns kontinentala kustland. I gruppen ingår fornengelskan, belagd sedan 700-talet, och fornfrisiskan, belagd sedan 1100-talet och fram till ca 1500 samt deras avkomlingar (engelska, frisiska mfl.).
De anglo-frisiska språken skiljer sig från de övriga västgermanska språken (tyska, nederländska mfl.) bland annat genom den anglo-frisiska palataliseringen av velarer och bortfallet av nasaler framför frikativor, varvid vokalen ursprungligen förlängts. (Snarlika förändringar har också skett i svenskan.)
Exempel på den anglo-frisiska palataliseringen, där tyskt /k/ motsvaras av /tS/ medan tyskt /g/ motsvaras av /j/:
Tyska | Nederländska | Frisiska | Engelska | Svenska |
---|---|---|---|---|
Käse | kaas | tsiis | cheese | ost |
Kirche | kerk | tsjerke | church | kyrka |
Gestern | gisteren | juster | yester(day) | (i)går |
Garn | garen | jern | yarn | garn |
Regen | regen | rein | rain | regn |
Tag | dag | dei | day | dag |
Weg | weg | wei | way | väg |
Exempel på bortfall av nasaler:
En grammatisk skillnad består i avsaknaden av ett särskilt reflexivt pronomen. Man kan jämföra:
Tyska | Nederländska | Frisiska | Engelska | Svenska |
---|---|---|---|---|
er hat sich gewaschen | hij heeft zich gewassen | hy hat him waske | he has washed himself | han har tvättat sig |
sie hat sich gewaschen | zij heeft zich gewassen | sy hat har waske | she has washed herself | hon har tvättat sig |
sie haben sich gewaschen | zij hebben zich gewassen | sy hawwe harren waske | they have washed themselves | de har tvättat sig |
Räkneorden från ett till tio i några anglo-frisiska språk:
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Engelska | one | two | three | four | five | six | seven | eight | nine | ten |
Scots (lågskotska) | ane yae |
twa | thrie | fower | five | sax sex |
seiven | aicht aucht |
nyne neen |
ten |
Frysk (västfrisiska) | ien | twa | trije | fjouwer | fiif | seis | sân | acht | njoggen | tsien |
Seeltersk (östfrisiska) | aan | twäi twäin twoo |
träi | fjauwer | fieuw | säks | soogen | oachte | njugen | tjoon |
Mooring (nordfrisiska) | iinj ån |
tou tuu |
trii tra |
fjouer | fiiw | seeks | soowen | oocht | nüügen | tiin |