Anna Branting

Numera har Anna Branting blivit ett ämne av stor relevans i vårt samhälle. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Anna Branting blivit allt viktigare i våra liv. Oavsett om det är på ett personligt, professionellt eller socialt plan har Anna Branting blivit en avgörande faktor i våra beslut och i hur vi interagerar med världen omkring oss. I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Anna Branting på olika aspekter av våra liv, såväl som konsekvenserna det har för framtiden.

Anna Branting
Anna Branting vid tiden för sin och Hjalmars förlovning.
Född19 november 1855
Klara församling
Död11 december 1950 (95 år)
Gustav Vasa församling, Sverige
BegravdAdolf Fredriks kyrkogård
kartor
Medborgare iSverige
Sysselsättningförfattare, journalist
Befattning
Sveriges statsministergemål (1920–1920)
Sveriges statsministergemål (1921–1923)
Sveriges statsministergemål (1924–1925)
Politiskt parti
Socialdemokraterna
MakeHjalmar Branting
(g. 1884–)
BarnVera von Kræmer (f. 1878)
Henry von Kræmer (f. 1880)
Georg Branting (f. 1887)
Sonja Branting-Westerståhl (f. 1890)
SläktingarAxel Jäderin (syskon)
Edvard Jäderin (syskon)
Redigera Wikidata
Anna Branting på 1910-talet.
Anna och Hjalmar Brantings grav på Adolf Fredriks kyrkogård, Stockholm.

Anna Matilda Charlotta Branting, född Jäderin den 19 november 1855 i Stockholm, död 11 december 1950 i Gustav Vasa församling i Stockholm, var en svensk författare, som ibland skrev under pseudonymen René.

Biografi

Anna Branting gick i Statens normalskola i Stockholm. Efter skolan var hon först medarbetare i tidskriften Tiden 1884–1885 och blev sedan teaterrecensent i Social-Demokraten (1886–1892, 1913–1917) och Stockholmstidningen (1892–1909).

Hon var socialdemokrat, men normalt inte politiskt verksam: det väckte därför förvåning när hon 1902 blev en av de socialdemokratiska kvinnor som bidrog till grundandet av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (FKPR) tillsammans med Elin Engström och Erika Lindqvist.

Hennes författarskap består av tragiska romaner och noveller med äktenskaplig trohet och kvinnans behov av arbete och försörjning som genomgående tema, där ibland döden eller isolering är de enda val som samhället ger kvinnan. Den åskådning som berättelserna återger har anklagats för att vara både brutal och naiv. I romanen Staden (1901) porträtterar hon de båda författarna och vännerna Axel Wallengren och Emil Kléen, som på 1890-talet ofta var gäster i det brantingska hemmet.

Anna Brantings föräldrar var poliskommissarien Erik Jäderin (1804–1876) och Charlotta Holm (1826–1886). Hon var syster till geodeten Edvard Jäderin och en av Svenska Dagbladets grundare, Axel Jäderin. Hon var gift 1877–1883 med löjtnant Gustaf Vilhelm von Kræmer, med vilken hon hade barnen Vera von Kræmer och Henry von Kræmer (1880–1957), och från 1884 med politikern Hjalmar Branting, med vilken hon hade sonen Georg Branting och dottern Sonja Branting-Westerståhl.

Bibliografi

Skönlitteratur

Varia

Källor

  • Svenska kvinnor i offentlig verksamhet. N.S. Lundström, 1924.
  • John Landquist, biografisk artikel i Svenskt Biografiskt Lexikon del VI (Sthlm 1926)

Noter

  1. ^ Rotemansarkivet, Namn: Anna Matilda Branting /f Jäderin/ Titel: Hustru Födelseuppgifter: 1855-11-19 (Klara),, läs online, läst: 10 april 2018.
  2. ^ Klara kyrkoarkiv, Dopböcker över äkta barn, SE/SSA/0010/C I b/9 (1851-1861), bildid: C0056125_00102, födelse- och dopbok, s. 114, läs onlineläs online, läst: 10 april 2018, ”Anna Mathilda Charlotta, Poliskommisarien ?? Jädrin H(ustru) Gustava Carlotta? Holm....”.
  3. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, Anna Matilda Charlotta, f. 1855 i Klara Stockholms stad, läs onlineläs online, läst: 12 april 2018.
  4. ^ John Landquist, Anna M C Branting (f. Jäderin), s. 39, läst: 28 december 2016.
  5. ^ Sveriges dödbok, Branting f. Jäderin, Anna Matilda Charlotta, läst: 3 april 2018.
  6. ^ Gravstensinventeringen, Sveriges Släktforskarförbund, Hans Hustru Anna Branting Född 19.11 1855 Död 11.12 1950, läst: 9 maj 2018.
  7. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 27 februari 2016, licens: CC0.
  8. ^ Elisabeth Møller Jensen, Anna Mathilda Charlotta Branting, Nordisk kvinnolitteraturhistoria (på engelska), Kvinfo, 1993, läs online, läst: 1 maj 2020.
  9. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, Jäderin, Anna Matilda Charlotta, f. 1855 i Stockholm, läs onlineläs online, läst: 12 april 2018.
  10. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, Anna Matilda, f. 1855 i Klara Stockholms stad, läs onlineläs online, läst: 12 april 2018.
  11. ^ Ilshammar, Lars (2010) . ”Den rastlöse publicisten”. i Mats Bergstrand, Per T. Ohlsson. Hjalmar Branting. Sveriges statsministrar under 100 år. Albert Bonniers förlag. sid. 43. Libris 11858074. ISBN 978-91-0-011981-2 
  12. ^ Lindgren, Anne-Marie & Lindgren Åsbrink, Marika, Systrar, kamrater!: arbetarrörelsens kvinnliga pionjärer, Idé och tendens, Stockholm, 2007

Vidare läsning

Externa länkar

Auktoritetsdata
Enciclo
Wikious
Sapientia
Scientia
Boobota
Anandapedia
Sagapedia
Wikithot