I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Annexförsamling ytterligare, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos både akademiker, proffs och entusiaster de senaste åren. Sedan uppkomsten har Annexförsamling väckt stort intresse inom olika områden och genererat debatter och reflektioner som har bidragit väsentligt till kunskapsutvecklingen inom områden som vetenskap, teknik, kultur och samhället i stort. På dessa sidor kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Annexförsamling, analysera dess olika aspekter, dess inverkan och dess relevans i det aktuella sammanhanget. Från dess ursprung till dess möjliga framtida utveckling kommer vi att ge oss ut på en upptäcktsresa och förståelse som gör att vi kan uppskatta betydelsen och potentialen av Annexförsamling i den samtida världen.
Annexförsamling (ofta kallat endast annex) är inom Svenska kyrkan en församling, som ingår i ett pastorat och inte är moderförsamling.
Pastorat med annexförsamlingar fanns i Sverige redan under medeltiden, men de blev allmänna först efter reformationens införande. För att bereda illa avlönade kyrkoherdar tillräckliga inkomster stadgades nämligen i Västerås ordinantia (1527) att, där gällen var svaga, två skulle förenas till ett.