Denna artikel kommer att ta upp ämnet Antonie van Leeuwenhoek, som har fått stor relevans de senaste åren på grund av dess påverkan på olika samhällsområden. Genom historien har Antonie van Leeuwenhoek varit föremål för många studier och debatter, vilket genererat ett ökande intresse från akademiker, experter och allmänheten. Den här artikeln syftar till att på djupet analysera de mest relevanta aspekterna av Antonie van Leeuwenhoek, utforska dess många dimensioner och dess inflytande i olika sammanhang. Likaså kommer den senaste forskningen relaterad till Antonie van Leeuwenhoek att undersökas, för att ge en fullständig och uppdaterad syn på ämnet. Genom ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt är det tänkt att erbjuda läsaren ett berikande perspektiv som bidrar till en större förståelse för Antonie van Leeuwenhoek och dess implikationer i det nutida samhället.
Antonie van Leeuwenhoek | |
Född | 24 oktober 1632 Delft, Nederländerna |
---|---|
Död | 26 augusti 1723 (90 år) Delft, Nederländerna |
Begravd | Oude Kerk |
Medborgare i | Republiken Förenade Nederländerna |
Sysselsättning | Biolog, bokhållare, kassör, lantmätare, mikrobiolog, instrumentmakare, köpman, fysiker, wine measurer |
Befattning | |
Chamberkeeper (1660–1699) | |
Maka | Barbara de Mey (g. 1654–) Cornelia Swalmius (g. 1671–) |
Föräldrar | Philips Antonisz. van Leeuwenhoek Margaretha Bel van der Berch |
Utmärkelser | |
Fellow of the Royal Society | |
Namnteckning | |
Redigera Wikidata |
Antonie van Leeuwenhoek, född 24 oktober 1632 i Delft, död 27 augusti 1723, var en nederländsk naturforskare.
Antonie van Leeuwenhoek var ursprungligen manufakturhandlare. Han konstruerade 1674 en enklare typ av mikroskop, idag benämnt lupp. Han byggde omkring 400 mikroskop själv och blev den förste som såg bakterier. Han upptäckte även blodkropparna, spermierna och musklernas tvärstrimmighet.
Antonie van Leeuwenhoek uppvisade även den verkliga strukturen av tandsubstansen, ögats lins, håret, epidermis samt hjärnan hos människan och de högre djuren, observerade ögats sammansatta byggnad, uppbyggnaden av insekterna samt undersökte olika trädslags vedbyggnad med mikroskopet. Den vid hans tid utbreda föreställningen att till och med högre liv, exempelvis loppan, uppkommer av sig själv ur damm eller förruttnelseprocesser bekämpades å det kraftigaste av van Leeuwenhoek under uppvisande av många fall av dittills okänd verklig fortplantning.
Han var sedan 1680 medlem av Royal Society i London och sedan 1697 korresponderande ledamot av Académie des sciences i Paris. Sina iakttagelser offentliggjorde han dels, och huvudsakligen, i förstnämnda sällskapets "Philosophical transactions", dels även i det senares "Mémoires". Hans samlade skrifter utkom i sju band 1715-22, både på holländska och på latin.
Nedslagskratern Leeuwenhoek på månen och asteroiden 3288 Seleucus är uppkallade efter honom.
Antonie van Leeuwenhoek är en möjlig beställare av Johannes Vermeers målningar Astronomen och Geografen och också trolig modell för dessa målningar, även om vissa[vilka?] invänt att de fysiska likheterna är små. Johannes Vermeer och van Leeuwenhoek var födda samma år i Delft och levde bägge sina liv i denna stad med då ungefär 24.000 invånare. Kontakter mellan de bägge under Vermeers livstid är inte belagda, men det är känt att van Leeuwenhoek var testamentsexekutor för Vermeer efter dennes död 1675.
|