Idag är Araneus ett ämne som väcker stort intresse och debatt inom olika områden. Från politikområdet till vetenskap och teknik har Araneus fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet. I den här artikeln kommer vi att analysera implikationerna och återverkningarna av Araneus, såväl som dess inflytande på dagens samhälle. Vi kommer att utforska olika perspektiv och åsikter i frågan, i syfte att erbjuda en komplett och berikande översikt av detta mycket relevanta ämne. Från dess ursprung till dess utveckling har Araneus spelat en avgörande roll i mänsklighetens historia och utveckling, och dess inverkan kommer att fortsätta att vara ett diskussionsämne i många år framöver.
Araneus | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Leddjur Arthropoda |
Understam | Palpkäkar Chelicerata |
Klass | Spindeldjur Arachnida |
Ordning | Spindlar Araneae |
Underordning | Araneomorphae |
Familj | Araneidae |
Släkte | Araneus |
Vetenskapligt namn | |
§ Araneus | |
Auktor | Clerck, 1757 |
Hitta fler artiklar om djur med |
Araneus är ett släkte spindlar som beskrevs av Carl Alexander Clerck 1757. Släktet omfattar cirka 680 arter, varav nio är bofasta och reproducerande i Sverige. Araneus ingår i familjen hjulspindlar.
Araneus |
| |||||||||||||||||||||||||||
Spindlar i detta släkte uppvisar stor könsdimorfism, hanarna är vanligtvis ⅓ - ¼ så stora som honorna. I Sverige kan en färdigömsad hona av A. diadematus bli upp till 17 mm lång (maximalt 3 cm mellan tåspetsarna).
Araneus bygger spiralformade hjulnät. I nätet fastnar insekter som spindeln förlamar med sitt gift.
Alla spindlar är rovdjur och kan bitas, men de flesta är för små för att kunna bita genom människohud. Några svenska spindelarter, till exempel korsspindeln, kan göra det men bett är sällsynta och ofarliga även om de kan orsaka övergående svullnad och rodnad.