Arkeologisk lokal
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Arkeologisk lokal och utforska dess många aspekter och aspekter. Från dess ursprung till dess relevans idag har Arkeologisk lokal varit föremål för intresse och debatt i många sammanhang och discipliner. På dessa sidor kommer vi att undersöka dess inverkan på samhället, dess utveckling över tid och dess betydelse inom olika områden. Utan tvekan har Arkeologisk lokal satt en outplånlig prägel på historien och fortsätter att vara en källa till studier och reflektion idag.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Underklass till | fyndplats, område, ort, archaeological record | |
|---|---|---|
| Aspekt av | kulturarv | |
| Studeras inom | arkeologi | |
En arkeologisk lokal är en plats där en fornlämning påträffats. Begreppet "arkeologisk lokal" innefattar såväl platser som undersökts närmare vid en arkeologisk utgrävning, som platser som påträffats vid arkeologisk inventering och vars innehåll därför inte ännu är känt.
Vidare kan begreppet användas både om monumentala lämningar, väl synliga för alla, till exempel en dös eller om platser som kan betraktas som oansenliga vid första påsynen. Detta gäller ofta till exempel boplatser från stenåldern som enligt antikvariskt språkbruk inte har någon "synlig utbredning".
En plats där endast något enstaka fornfynd, till exempel en stenyxa i en åker, påträffats benämns vanligen fyndplats. Om flera artefakter nedlagts tillsammans under vad som kan antas vara samma tid benämns fyndet "depåfynd".