Athenagoras
I dagens värld har Athenagoras blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess inflytande på nuet, är Athenagoras ett ämne som väcker nyfikenhet och uppmärksamhet hos flera publiker. Genom historien har Athenagoras varit föremål för studier, debatt och analys, och dess betydelse är fortfarande påtaglig idag. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska de olika aspekterna av Athenagoras, från dess ursprung till dess relevans i den samtida världen, för att ge en fullständig och detaljerad översikt av detta spännande ämne.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Athenagoras, född omkring 133 möjligen i Aten, död omkring 190, var en filosof och tillika en av kristendomens äldsta apologeter, verksam i Aten och Alexandria.
Redan omkring år 177 inlämnade han till kejsar Marcus Aurelius en längre skrift, Legatio pro christianis, som ännu finnes i behåll och i vilken han tar de kristna i försvar mot hedningarnas beskyllningar, bland annat för kannibalism, samt filosofiskt försöker bevisa kristendomens överlägsenhet gentemot andra doktriner. Detta är ett av de första skriftliga ställningstagandena emot abort.
Ett annat berömt arbete av Athenagoras är De resurrectione mortuorum ("Om de dödes uppståndelse").
Athenagoras har sagts ha varit influerad av Plotinos, och sedan övergivit dennes filosofi för att konvertera till kristendomen.
Externa länkar
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Athenagoras, 1904–1926.
