I dagens värld är Atlasbergen ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Både på det personliga och professionella planet väcker Atlasbergen stor nyfikenhet och väcker ständiga debatter och reflektioner. Från dess ursprung till dess inverkan idag har Atlasbergen utvecklats och fått nya dimensioner som inbjuder till ytterligare studier och analys. Det är därför vi i denna artikel föreslår att vi utforskar de olika aspekterna av Atlasbergen, analyserar dess inverkan i olika sammanhang, dess inflytande på beslutsfattande och dess relevans i den globala sfären.
Atlasbergen | |
bergskedja | |
Vy från 2001 över Dadesdalen och Atlasbergen i Marocko.
| |
Land | Marocko Algeriet Tunisien |
---|---|
Högsta punkt | Jbel Toubkal |
- höjdläge | 4 167 m ö.h. |
|
Atlasbergen (arabiska: جبال الأطلس) är en bergskedja i norra Afrika som sträcker sig cirka 2.400 kilometer genom Marocko, Algeriet och Tunisien. Bergens högsta topp är Jbel Toubkal i sydvästra Marocko, 4.167 meter över havet. Atlasbergen skiljer Nordafrikas medelhavs- och atlantkuster från Saharaöknen. Befolkningen består mestadels av berber. Ordet för 'berg' i vissa berberspråk är adrar och adras, ord som tros vara besläktade med Atlas.
Atlasbergens olika delar täcker stora delar av Marocko, Algeriet och Tunisien längs en sträcka av 2.200 kilometer. Bredden håller sig till omkring 300 kilometer.
Här ingår dock inte bergen i nordligaste Marocko – Rifbergen, ibland oegentligt kallade Rifatlas. Rifbergen ingår istället i veckningssystemet Gibraltarbågen, som fortsätter över Gibraltar sund och in i södra Spanien.
Atlasbergen består av flera kedjor:
Bergen har troligen fått sitt namn från berberspråkets adrar som betyder berg, men enligt legenden skall den i grekiska mytologin förekommande titanen Atlas ha givit bergskedjan sitt namn.