Aventurin
I dagens värld har Aventurin blivit ett ämne av allmänt intresse som täcker olika områden i det dagliga livet. Med teknikens framsteg och sociokulturella förändringar har Aventurin positionerat sig som ett nyckelelement i hur vi interagerar med miljön, relaterar till andra och tar itu med 2000-talets utmaningar. Från Aventurin influencers till trender som sätter tonen inom så olika områden som hälsa, utbildning, politik och ekonomi, detta fenomen har en betydande inverkan på dagens samhälle. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska den grundläggande roll som Aventurin spelar idag, analysera dess implikationer och projicera dess relevans i framtiden.
| Aventurin | |
|---|---|
| |
| Fakta | |
| Kategori | Mineral |
| Grupp | Kvarts |
| Kemi | Kiseldioxid SiO2 |
| Färg | Grön, guldbrun, skimrande |
| Streckfärg | Vit |
| Kristallsystem | Trigonala |
| Brott | Mussligt, mycket sprött |
| Mohs | 7 |
| Ljusbrytning | 1,544-1,553 |
| Dubbelbrytning | +0,009 |
| Spaltning | Ingen |
| Densitet | 2,65 |
| Dispersion | 0,013 (BG); 0,008 (CF) |
Aventurin är en ogenomskinlig, halvklar kvarts. Namnet används även för en glassort tillkommen runt 1700. Det är inte det samma som Aventurin-fältspat. Namnet kommer från italienskans a ventura som betyder av en tillfällighet, eftersom glaset kom till av en slump.
Aventurin förekommer i gula, rödbruna eller gröna färger, med metallaktiga stänk som orsakas av glimmer. Färgen åstadkommes av små mängder av järnhydrat (brun) eller kromglimmer (grön).
Fyndplatser finns i Brasilien, Chile, Indien, forna Sovjetunionen och Spanien.
Källor
- ^ Walter Schumann, Ädelstenar och Prydnasstenar – Världens alla arter och varieteter, sidan 138, ISBN 978-91-6319-069-8
- ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Aventurin.
| |||||||||||||||||||||||
