Idag är Bengt Hägglund ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Bengt Hägglund blivit en grundläggande aspekt i många individers dagliga liv, vilket påverkar olika aspekter som samhälle, ekonomi, politik och kultur. Det är därför det är viktigt att fördjupa sig i studien och analysen av Bengt Hägglund, för att bättre förstå dess inflytande och inverkan idag. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Bengt Hägglund, från dess historiska ursprung till dess implikationer i den samtida världen, med syftet att ge en heltäckande och uppdaterad vision av detta mycket relevanta ämne.
Bengt Vilhelm Hägglund, född den 22 november 1920 i Höja församling, Kristianstads län, död den 8 mars 2015 i Lund, var en svensk teolog. Han var son till Henrik Hägglund.
Hägglund, som vid sin död var professor emeritus i kristendomens idéhistoria vid Lunds universitet, publicerade en rad böcker, varav Teologins historia är hans mest spridda publikation. Boken, översatt bland annat till tyska, engelska, ryska och portugisiska, utkom i sin första upplaga 1956.
Efter studentexamen 1938 skrev Hägglund in sig vid Lunds universitet, där han blev teologie kandidat 1943. Han prästvigdes 1944, blev teologie licentiat 1949 och teologie doktor 1951. Han blev samma år docent och 1958 tillförordnad professor i dogmatik. År 1958 var han Gastdozent i Heidelberg, 1960–69 forskardocent i Lund, 1966–67 gästföreläsare i Mainz samt bland annat i Leipzig, Rostock och Greifswald, 1980 undervisade han bland annat i Fort Wayne, Illinois. Åren 1969–87 var han professor i kristendomens idéhistoria i Lund.
År 1971 blev Hägglund DD honoris causa i Saint Louis och 1981 D. theol. honoris causa i Bochum. Åren 1968–90 var han deltagare i TARF, Wittenberg, och 1975–95 Vice-präzident i Luther-Akademie-Ratzeburg. År 2008 tilldelades han Hermann-Sasse-Preis, Oberursel. Hägglund invaldes som ledamot av Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund 1969.