I dagens värld har Bibcode blivit ett ämne av allt större intresse för samhället. Med den snabba teknikutvecklingen har betydelsen av Bibcode tagit en ledande roll i flera aspekter av det dagliga livet. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på populärkulturen har Bibcode varit föremål för debatt och analys i olika kretsar. I den här artikeln kommer vi att utforska relevansen av Bibcode i det moderna samhället, undersöka dess inverkan på olika sfärer och dess roll i att forma framtiden.
Bibcode (även kallat "refcode") är en kompakt identifierare som används av ett antal astronomiska datasystem för att unikt ange litteraturreferenser. Den bibliografiska referenskoden (REFCODE) utvecklades ursprungligen för att användas i SIMBAD och NASA/IPAC Extragalactic Database (NED), men det blev en de facto-standard och används nu i större utsträckning, till exempel av NASA:s Astrophysics Data System som myntade termen "bibcode". Koden har en fast längd på 19 tecken och har formen:
där YYYY är året för referensen och JJJJJ är en kod som anger var referensen publicerades. När det gäller en journalreferens är VVVV volymnummer. M anger den del av tidskriften där referensen publicerades (till exempel B för ett bokstavsavsnitt), PPPP ger utgångssidnummer och A är den första bokstaven i efternamnet på den första författaren. Några exempel på koden är som följer:
Bibcode | Reference | |
1974AJ.....79..819H | Heintz, W. D. (1974). ”Astrometric study of four visual binaries”. The Astronomical Journal 79: sid. 819–825. doi: . Bibcode: 1974AJ.....79..819H. | |
1924MNRAS..84..308E | Eddington, A. S. (1924). ”On the relation between the masses and luminosities of the stars”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 84: sid. 308–332. Bibcode: 1924MNRAS..84..308E. | |
1970ApJ...161L..77K | Kemp, J. C.; Swedlund, J. B.; Landstreet, J. D.; Angel, J. R. P. (1970). ”Discovery of circularly polarized light from a white dwarf”. The Astrophysical Journal Letters 161: sid. L77–L79. doi: . Bibcode: 1970ApJ...161L..77K. |