Bildupplösning
I den moderna världen har Bildupplösning blivit ett ämne för stort intresse och debatt. Från dess ursprung till dess påverkan på dagens samhälle har Bildupplösning varit föremål för studier och analys av experter inom olika områden. Dess relevans överskrider gränser och kulturer, eftersom dess inflytande märks inom alla områden av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Bildupplösning, från dess ursprung till dess utveckling idag. Genom en rigorös och detaljerad analys kommer vi att försöka bättre förstå betydelsen av Bildupplösning i dagens samhälle och dess projektion i framtiden.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Bildupplösning är ett begrepp som ofta används inom arbete med digitala bilder och tryckta bilder.
Begreppet används också för digitala bildsensorer i digitala kameror. Upplösningen definieras då som antalet kvadratiska pixlar i en oftast rektangulär bildsensor.
En typisk fullformat 24 × 36 mm bildsensor kan till exempel ha en upplösning på 24 MP, eller 24 megapixel. Detta betyder 24 000 000 pixlar totalt i sensorn. Varje pixel är alltså (24 × 36/24000)^-2 = 6 µm × 6 µm eller 0,006 × 0,006 mm. Tjockleken av ett hårstrå är minst 60 µm eller tio gånger större. Det ryms alltså cirka 80 sensorpixlar på änden av ett normalt hårstrå.
Inom tryckeribranschen använder man måttet punkter per tum, ofta förkortat dpi efter engelska dots per inch. Ju fler punkter en bild innehåller per ytenhet, desto finare och mer skarpt tecknade detaljer kan den avbilda.
Det liknande begreppet skärmupplösning beskriver TV och datorskärmar. Se Skärmupplösning
Se även
- PPI – pixels per inch
- Raster
- digitalkamera
- skärmupplösning