Björn Engholm (politiker)

I dagens värld har Björn Engholm (politiker) blivit ett ämne av stor relevans och intresse. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Björn Engholm (politiker) fått allt större betydelse inom olika samhällsområden. Från den personliga till den professionella nivån har Björn Engholm (politiker) påverkat hur människor interagerar och relaterar på olika sätt. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Björn Engholm (politiker) och dess inflytande på våra dagliga liv, och analysera dess relevans i olika aspekter, från underhållning till hälsa och utbildning.

Björn Engholm
Björn Engholm år 2010.
Född9 november 1939 (84 år)
Lübeck
Medborgare iTyskland
Utbildad vidHamburgs universitet
SysselsättningPolitiker, statsvetare
Befattning
Tysklands statssekreterare
Ledamot av Förbundsdagen
sjätte förbundsdagen, Lübeck (1969–1972)
Ledamot av Förbundsdagen
sjunde förbundsdagen (1972–1976)
Ledamot av Förbundsdagen
åttonde förbundsdagen (1976–1980)
Ledamot av Förbundsdagen
nionde Förbundsdagen (1980–1983)
Ledamot av Schleswig-Holsteins lantdag
10:e mandatperioden för Schleswig-Holsteins lantdag (1983–1987)
Ledamot av Schleswig-Holsteins lantdag
11:e mandatperioden för Schleswig-Holsteins lantdag (1987–1988)
Ledamot av Schleswig-Holsteins lantdag
12:e mandatperioden för Schleswig-Holsteins lantdag (1988–1992)
Schleswig-Holsteins ministerpresident (1988–1993)
Talman i Förbundsdagen (1988–1989)
Partiledare för Tysklands socialdemokratiska parti (1991–1993)
Ledamot av Schleswig-Holsteins lantdag
13:e mandatperioden för Schleswig-Holsteins lantdag (1992–1994)
Politiskt parti
SPD
MakaBarbara Engholm
(g. 1964–)
Redigera Wikidata

Björn Engholm, född 9 november 1939 i Lübeck-Moisling, är en tysk politiker (SPD), ordförande för SPD 1991–1993, Schleswig-Holsteins ministerpresident 1988–1993, minister för utbildning och forskning 1981–1982, medlem av förbundsdagen 1969–1983

Björn Engholm gick med i SPD 1962. Han valdes till ministerpresident i Schleswig-Holstein 1988, ett år efter den uppmärksammade Barschel-affären. År 1984 valdes han in i SPD:s partistyrelse och 1991 efterträdde han Hans-Jochen Vogel som partiordförande. Han var därmed SPD:s tilltänkta kanslerkandidat inför förbundsdagsvalet 1994. Han tvingades emellertid avgå på grund av "Die Schubladenaffäre" 1993 från sin post och även från sin post som ministerpresident. Han efterträddes av Rudolf Scharping.

Källor

Noter

  1. ^ Stammdaten aller Abgeordneten des Deutschen Bundestages, 11000476, läs online, läst: 13 april 2018, licens: unknown value.
  2. ^ Discogs, Björn Engholm, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Björn Engholm.
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 19 december 2022.
  5. ^ Stammdaten aller Abgeordneten des Deutschen Bundestages, läs online, läst: 28 december 2018, licens: unknown value.
  6. ^ Stammdaten aller Abgeordneten des Deutschen Bundestages, läs online, läst: 12 juli 2021, licens: unknown value.
  7. ^ läs online, lissh.lvn.ltsh.de .
  8. ^ Schleswig-Holstein - Ministerpräsidenten seit 1946, Schleswig-Holsteins delstatskansli, läst: 13 juni 2017.
  9. ^ läs online, www.bundesrat.de .

Tryckta källor

  • Lewis, Derek; Zitzlsperger, Ulrike (2016) (på engelska). Historical Dictionary of Contemporary Germany. Historical Dictionaries of Europe (2). Lanham, Maryland: Rowman & Littlefield. Libris 19960113. ISBN 9781442269569