I den här artikeln kommer vi att utforska det fascinerande livet för Bohuslind, en karaktär som har satt sin prägel på mänsklighetens historia. Från hans otroliga prestationer till hans utmaningar och hinder kommer vi att ge oss ut på en resa genom hans arv, där vi kommer att upptäcka de mest relevanta aspekterna av hans karriär. I enlighet med dessa linjer kommer vi att utforska hans inverkan på samhället, hans bidrag till världen och det arv han har lämnat till kommande generationer. Gör dig redo att fördjupa dig i den spännande historien om Bohuslind och upptäck vad som gör honom så speciell.
Bohuslind Status i världen: Livskraftig (lc) Status i Sverige: Akut hotad | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Malvaordningen Malvales |
Familj | Malvaväxter Malvaceae |
Släkte | Lindsläktet Tilia |
Art | Bohuslind T. platyphyllos |
Vetenskapligt namn | |
§ Tilia platyphyllos | |
Auktor | Scop. 1771 |
Utbredning | |
Bohuslind (Tilia platyphyllos Scop.) är ett ädellövträd i familjen malvaväxter. Den skiljs från skogslinden främst genom att dess blad är större (6–15 cm, jämfört med skogslindens 3–7 cm). Bohuslinden har även håriga blad, håriga årsskott, tydligare tvärnerver och vita hårtofsar i nervvinklarna, till skillnad mot skogslindens bruna.
Bohuslinden blir 10–30 meter hög och har röd-gröna, svagt håriga kvistar. Bladen är mjukhåriga, skarpt sågtandade och har hjärtformad bas. Blomningen sker i juli och blommorna hänger i knippen med 2–5 (oftast 3–4) vita blommor. Nöten blir hård med tjockt skal och har fem åsar.
Bohuslinden har sin huvudsakliga utbredning i Syd- och Centraleuropa, men växer även mycket sällsynt på kustnära, näringsrik jord i sydvästra Sverige och sydöstra Norge. Den finns även sparsamt på rika marker i sydvästra Storbritannien och har introducerats i New England i USA samt i Portugal. Det första svenska fyndet av arten skedde i närheten av Strömstad i Bohuslän och publicerades 1852 . Arten hybridiserar gärna med skogslind och skapar då parklind (Tilia x europaea). Det går att odla bohuslind som parkträd ända upp i Svealand.
Bohuslinden innehåller eteriska oljor, flavonoider, tanniner samt antiinflammatoriska ämnen och har traditionellt använts mot bland annat förkylning, magåkommor, högt blodtryck, migrän och som sedativum och vätskedrivande medel.
Trots olika hot är arten vanligt förekommande i lämpliga habitat. Den har ett stort utbredningsområde. IUCN listar bohuslind som livskraftig (LC).
|