Bonniers lexikon

I dagens värld har Bonniers lexikon blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på ekonomin, Bonniers lexikon väcker många diskussioner och debatter inom olika områden. Med tanke på dess betydelse är det avgörande att noggrant analysera nyckelaspekterna relaterade till Bonniers lexikon, från dess ursprung och utveckling till dess inverkan på det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Bonniers lexikon och dess relevans i det aktuella sammanhanget.

Bonniers lexikon i 24 band avslutat 1998.

Bonniers lexikon är titeln på två svenska uppslagsverk som getts ut av Bonniers:

  • Bonniers lexikon (1961–1967) (Äpplet) utkom i 15 band med Uno Dalén som redaktör. Det är ett traditionellt uppslagsverk som innehåller cirka 110 000 artiklar. Det är en grundligt reviderad och moderniserad version av Bonniers konversationslexikon (15 delar, 1937–1950). Guldäpplet på denna utgåva var formgivet av Stig Lindberg.
  • Bonniers lexikon (1993–1998) utkom i 24 band. Det togs fram under ledning av Sven Lidman med hans mångåriga kompanjon Ann-Marie Lund som rådgivare och Lena Ahlgren som huvudredaktör. Detta var efter att Lidman förlorat 1987 års statliga upphandling av Nationalencyklopedin (20 delar, 1989–1996) till Bra Böckers Bokförlag. Band 23 innehåller en ordbok och band 24 en atlas.
Trots det större antalet band, är detta ett väsentligt mindre verk än NE med två spalter (NE har tre) och bara 288 sidor i varje band (NE har 650). Det lär ha gått trögt att sälja verket i konkurrens med NE. Enligt Libris-katalogen finns verket vid 11 bibliotek, medan NE finns vid 140.

Se även

Referenser

Externa länkar