Borås moské
Borås moskés tema är ett som har fångat uppmärksamheten hos människor från alla samhällsskikt. Oavsett om det är ett kontroversiellt ämne, en inflytelserik person eller en historisk händelse har Borås moské lyckats skapa intresse och debatt i olika samhällen och sociala kretsar. Under åren har Borås moské varit föremål för studier, analys och reflektion, vilket visar på dess relevans och inverkan på samhälle och populärkultur. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Borås moské, från dess ursprung och utveckling till dess inflytande på världen idag.
| Borås moské Moské | |
| Läge | |
|---|---|
| Land | Sverige |
| Administrativ enhet | Borås kommun |
| Byggnadsspecifikationer | |
| Uppförd | 2008 |
| Redigera Wikidata (för vissa parametrar) | |
Borås moské invigdes i juli 2008 och drivs av Islamiska kulturföreningen i Borås. Den är belägen på Magasinsgatan i stadsdelen Norrby i Borås. Lokalen ägs av Borås stad. År 2017 hade moskén runt 700 medlemmar och 1000 besökare.
Organisation och verksamhet
Moskén är en avknoppning ifrån Bellevuemoskén i Göteborg.
Moskéns styrelse har kopplingar till det lokala näringslivet som till exempel friskolor, tolkförmedling för asylsökare, hemtjänstföretag, fastighetsbolag och jobbcoaching vilket enligt individer som Försvarshögskolan intervjuat beskriver som en strategi för att bygga ett parallellsamhälle. Moskén är en viktig anledning till att somalier söker sig till bostadsområdet Norrby där moskén är belägen.
År 2016 arrangerade kulturföreningen i samarbete med Sveriges förenade muslimer sommarlägret Aktiv muslim 2016.
Enligt integrationspoliser i Borås har nyanlända uppmuntrats att besöka moskén och uppmanats att ge 10% av deras bidrag från Migrationsverket till moskén.
Församlingen uppbar 2017 föreningsbidrag på runt 100 tusen kronor årligen från kommunen.
Brandattentat
I januari 2016 eldhärjades moskén och i april 2016 dömdes en man till tre års fängelse för mordbrand.
Radikala föreläsare
År 2017 uppdagades det att moskén vid flera tillfället bjudit in fem olika predikanter med radikala budskap, varav en dömts i Tyskland för att uppmana till mord på judar och de övriga fyra förespråkade jihadism, martyrskap och begränsade rättigheter för kvinnor.
Enligt Borås kommuns säkerhetschef har moskén vid flera tillfällen bjudit in islamistiska föreläsare som framför radikala budskap som Abu Muadh (Halmstad moské), Bilal Borchali (SMS-Bilal), Ahmad Saddiq och Abo Raad. Muadh beskrivs enligt intervjuer med församlingsmedlemmar som "en populär" predikant i församlingen.
Referenser
- ^ Samuelsson, Karin (27 juni 2008). ”Borås muslimer får ny moské”. Borås Tidning. Arkiverad från originalet den 27 december 2019. https://web.archive.org/web/20191227115503/http://www.bt.se/boras/boras-muslimer-far-ny-moske/. Läst 27 december 2019.
- ^ ”Mellan salafism och salafistisk jihadism – påverkan mot och utmaningar för det svenska samhället (PDF länk)”. www.fhs.se. sid. 106-107. https://www.fhs.se/arkiv/nyheter/2018-06-28-mellan-salafism-och-salafistisk-jihadism---paverkan-mot-och-utmaningar-for-det-svenska-samhallet.html. Läst 27 december 2019.
- ^ Håkansson, Axel (30 juni 2017). ”Borås moské bjöd in radikala islamister”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/boras-moske-bjod-in-radikala-islamister. Läst 27 december 2019.
- ^ Bengtsson, Anne (2 februari 2011). ”Hemlig kartläggning av Norrbys somalier – i jakt på terrorister”. Borås Tidning. Arkiverad från originalet den 24 december 2019. https://web.archive.org/web/20191224084518/http://www.bt.se/boras/hemlig-kartlaggning-av-norrbys-somalier-i-jakt-pa-terrorister/. Läst 24 december 2019.
- ^ Sandborg, Louise (13 april 2016). ”Fängelse i tre år efter moskébranden i Borås”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/dom-efter-moskebranden-i-boras. Läst 27 december 2019.
| ||||||||||||||||
