Bore (hydrologi)
Bore (hydrologi) är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet genom åren. Med en historia rik på betydande händelser och fakta har Bore (hydrologi) satt en outplånlig prägel på samhället och genererat otaliga reflektioner och debatter. Från dess ursprung till dess relevans idag har Bore (hydrologi) varit föremål för studier, analys och beundran av både experter och fans. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna av Bore (hydrologi), dess inverkan på olika områden och dess inflytande på människors dagliga liv.
Bore är ett vattenstörtningsfenomen som hör samman med ebb och flod på åtskilliga ställen av havskusten, företrädesvis vid utloppet av större floder, till exempel Amazonfloden, Ganges och Irrawaddy samt vid Nordkap och Saltstraumen i Norge.
Fenomenet, som inträffar vid tiden för den så kallade springfloden, det vill säga vid ny- och fullmåne, består däruti att vattnet stiger till en ovanlig höjd och våldsamt störtar sig in över stranden. Redan en stund före flodens ankomst hörs ett fruktansvärt dån, och därpå kommer flera, efter varandra 3,5-4,5 m höga, långsträckta vågor. Vid Seines mynning kallar man sådana vågor "la barre". Ett analogt fenomen i floden Dordogne som rinner ut i Girondeestuariet i Frankrike är känt under namnet "mascara" eller "mascaret". Även i Elbe förekommer något dylikt under benämningen "das Rastern".
Se även
Källor
- Bore, fysik i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)