Brittiska ockupationszonen
I dagens värld är Brittiska ockupationszonen ett ämne som har fått stor relevans och intresse inom olika områden. Oavsett om det är dess inverkan på samhället, dess inflytande på populärkulturen eller dess betydelse i historien, har Brittiska ockupationszonen fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling har Brittiska ockupationszonen varit föremål för studier, debatt och kontroverser, vilket har genererat oändliga olika åsikter och perspektiv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Brittiska ockupationszonen, analysera dess inverkan och diskutera dess relevans i det aktuella sammanhanget.
Den Brittiska ockupationszonen var en av de fyra ockupationszoner som bildades efter Nazitysklands villkorslösa kapitulation och upplösning i slutet av andra världskriget 1945.
Segrarmakternas inbördes indelning av efterkrigs-Tysklands ockupationszoner definierades i Londonprotokollet. I dessa ingick dock inte Berlin (Stor-Berlin), som utgjorde en särskild, gemensamt ockuperad del men delades in i sektorer för respektive ockupationsmakts förvaltning.
Som för alla zoner, låg huvudorten officiellt i Berlin. I praktiken låg det brittiska militära högkvarteret i Bad Oeynhausen och den brittiska militärregeringen höll till i Lübbecke, Herford och Minden.
Utsträckning
Den omfattade följande områden:
- De preussiska provinserna Hannover, Schleswig-Holstein och Westfalen;
- Den preussiska Rhenprovinsens regeringsområden Aachen, Düsseldorf och Köln;
- De tyska småstaterna Braunschweig (utom Calvörde och Blankenburg), Lippe, Oldenburg (utom exklaven Birkenfeld), Schaumburg-Lippe;
- Den fria hansestaden Hamburg.
Berlinsektorn
Brittiska trupper anlände till Berlin och tog över sin sektor 3-4 juli 1945. Initialt omfattade deras sektor även områdena Wedding och Reinickendorf, som i augusti skulle bli en fransk sektor. Från och med 13 augusti 1945 omfattade Storbritanniens Berlinsektor följande Bezirke (stadsdelsområden): Charlottenburg, Spandau, Tiergarten och Wilmersdorf.
Västtysklands grundande
I den brittiska ockupationszonen hade det till början av 1947 bildats fyra förbundsländer: Hamburg, Niedersachsen, Nordrhein-Westfalen och Schleswig-Holstein. År 1949 bildade dessa, tillsammans med förbundsländerna i den amerikanska och i den franska zonen, Förbundsrepubliken Tyskland, informellt ofta kallat Västtyskland för att skilja det från grannen i öst.
Ockupationszonerna i det västtyska området kvarstod under en övergångstid med ökande självständighet för den nya staten, och upplöstes efter ikraftträdandet av Parisfördragen i maj 1955.
Källor
- ^ Londonprotokollet, 12 september 1944, läst 4 november 2020.
- ^ Londonprotokollet, 13 augusti 1945 (i tysk översättning), läst 4 november 2020.
- ^ Wolfgang Benz (11 april 2005). Errichtung der Besatzungsherrschaft Bundeszentrale für politische Bildung. Läst 4 november 2020.
- ^ 11. Juli 1945 Deutschland-Chronik, Bundeszentrale für politische Bildung. Läst 29 november 2020.
- ^ Gerhard Keiderling (2000). Es herrschte das Prinzip der Einstimmigkeit: Die Alliierte Kommandantur 1945-1948 Berlinische Monatsschrift, Luisenstädtischen Bildungsverein. Läst 19 november 2020.
- ^ Vor 70 Jahren: Besatzungsstatut für die Bundesrepublik Bundeszentrale für politische Bildung, 18 september 2019. Läst 4 december 2020.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Britische Besatzungszone, 16 januari 2016.
|