I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Brännoffer på djupet. Genom historien har Brännoffer spelat en avgörande roll inom olika samhällsområden, från kultur och konst till vetenskap och teknik. Genom en detaljerad analys kommer vi att analysera betydelsen av Brännoffer i det samtida sammanhanget, samt dess inflytande på utvecklingen och utvecklingen av olika aspekter av det dagliga livet. Dessutom kommer vi att undersöka hur Brännoffer har varit föremål för flera tolkningar och tillvägagångssätt över tiden, vilket har bidragit till dess fortsatta relevans idag. Från dess ursprung till dess närvaro idag har Brännoffer lämnat ett outplånligt märke på världen, och den här artikeln försöker undersöka och förstå dess inverkan på djupet.
Brännoffer (grekiska holókauston (Septuaginta), neutrum av holókaustos "bränd hel", en grekisk översättning av hebreiska ōlâ "det som går upp", det vill säga i rök), ett slags hos judarna brukligt offer, varvid offerdjuret - utom huden, som förut avdragits - helt och hållet uppbrändes på altaret. Ursprungligen var 'ōlâ beteckning för offer i allmänhet, det vill säga det som kommer upp på altaret; senare blev det ett bestämt slag av offer, nämligen sådana, som helt och hållet förbrändes (hebreiska kâlil, latin holocaustum). Före exilen tycks ett brännoffer ha förekommit endast varje morgon (Andra Konungaboken 16:15). Men efter hemkomsten från fångenskapen i Babylon tycks man såväl morgon som kväll ha framburit ett brännoffer i Jerusalems tempel; därför talas det i det senare lagspråket om 'ōlât hât-tâmid, det dagliga brännoffret.
Ordet Holocaust i betydelsen förintelsen påträffas första gången 1957, tidigare känt på hebreiska som Shoah "katastrof".