I dagens värld har Carl-Gustaf Andrén blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess relevans inom yrkesområdet eller dess betydelse i historien, är Carl-Gustaf Andrén ett ämne som inte lämnar någon oberörd. Dess inflytande sträcker sig över hela världen och påverkar olika kulturer och sammanhang på olika sätt. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Carl-Gustaf Andrén, och analysera dess betydelse och inverkan på olika aspekter av det dagliga livet.
Carl-Gustaf Andrén | |
Född | 1 juli 1922 |
---|---|
Död | 18 april 2018 (95 år) |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Teolog |
Arbetsgivare | Lunds universitet |
Maka | Karin Andrén |
Barn | Anders Andrén (f. 1952) |
Släktingar | Åke Andrén (syskon) |
Utmärkelser | |
Chalmersmedaljen (1992) | |
Redigera Wikidata |
Carl-Gustaf Andrén, född 1 juli 1922 i Slättåkra, Hallands län, död 18 april 2018 i Lunds domkyrkodistrikt, Skåne län, var en svensk teolog, professor och universitetskansler.
Andrén var son till kyrkoherden Victor Andrén och Andréa Johansson och bror till professor Åke Andrén.
Andrén avlade teologie kandidat-examen vid Lunds universitet 1947, prästvigdes 1948 och verkade som svensk präst i England och Nederländerna 1948–1950. Han blev teologie licentiat 1954 och disputerade 1957. Han promoverades till teologie jubeldoktor 2007. Efter att ha innehaft såväl undervisande som administrativa tjänster vid Lunds universitet utnämndes han 1967 till professor i praktisk teologi med kyrkorätt, en post han innehade till 1980. 1977–1980 var han även universitetets rektor, men utnämndes sistnämnda år till universitetskansler, vilket han var till sin pensionering 1987.
Andrén innehade en rad uppdrag inom olika statliga utredningar samt styrelser för organisationer och företag. Han var filosofie hedersdoktor vid Linnéuniversitetet i Växjö och hedersledamot av Göteborgs nation i Lund, vars inspektor han också varit, och av Hallands nation. 1990–2000 var han ålderman i Sankt Knuts Gille i Lund. Mellan 1964 och 2016 tilldelades han 16 priser. Han förlänades den Kungl. Serafimermedaljen 2002.
Carl-Gustaf Andrén var gift med förlagsredaktören Karin Andrén och de fick tre barn: Anders Andrén f.1952, professor i arkeologi vid Stockholms universitet, Martin Andrén f.1956, chef för kulturarv och livsmiljö, Region Skåne, Malmö och Henrik Andrén f.1959, professor i viltekologi, Grimsö forskningsstation, Sveriges Lantbruksuniversitet.
Den här artikeln eller det här avsnittet är skriven i listformat som ett CV. (2023-10) Wikipedia är ingen databas för CV:n; artikelns främsta komponenter bör vara brödtext, illustrationer och källförteckning. |
Carl-Gustaf Andrén var ordförande eller ledamot i styrelserna för ett stort antal statliga utredningar, föreningar, organisationer och sällskap, bland andra Folkuniversitetet i Sverige 1972-92, Svenska bibelsällskapet 1977-86, utredningen Forskningens och forskarutbildningens situation i den nya högskolan 1979-81, Längmanska kulturfonden 1980-87, Svenska studenthemmet i Paris 1980-88, Svenska Rominstitutets vänner 1980-90, Svenska kyrkans centralstyre 1983-86, Svenska forskningsinstitutet i Istanbul, bokförlaget Bra Böcker 1987-94, Ålderman i i S:t Knuts gille i Lund 1990-2000.
Se "Carl-Gustaf Andréns tryckta skrifter 1948-1987. Bibliografisk förteckning" av Karin Andrén, tryckt i Kyrka och universitet. Festskrift till Carl-Gustaf Andrén, 1987, s. 201-210 och "Carl Gustaf Andréns bibliografi 1987–2019" tryckt i Kyrkohistorisk årsskrift 2019, s. 17–22.
Företrädare: Sven Kjöllerström |
Inspektor för Göteborgs nation 1967–1974 |
Efterträdare: Lars Kjellén |
Företrädare: Sven Johansson |
Rektor för Lunds universitet 1977–1980 |
Efterträdare: Nils Stjernquist |
Företrädare: Hans Löwbeer |
Universitetskansler 1980–1987 |
Efterträdare: Gunnar Brodin |
Företrädare: Sven Kjöllerström |
professor i praktisk teologi med kyrkorätt vid Lunds universitet 1967-80 |
Efterträdare: Lars Eckerdal |
|