Carl B. Hamilton
I den här artikeln kommer vi att utforska vilken inverkan Carl B. Hamilton har haft på olika aspekter av det moderna samhället. Sedan dess uppkomst har Carl B. Hamilton skapat stor debatt och genererat betydande förändringar inom olika områden, från politik till teknik, inklusive kultur och mellanmänskliga relationer. På dessa sidor kommer vi att analysera hur Carl B. Hamilton har förändrat vårt sätt att interagera, tänka och relatera till världen omkring oss. Dessutom kommer vi att undersöka dess inflytande inom yrkesområdet och hur det har påverkat hur företag fungerar och kommunicerar med sina kunder. Genom denna analys syftar vi till att belysa betydelsen och omfattningen av Carl B. Hamilton i det nutida samhället.
 |
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Greve Carl B. Hamilton | |
.jpg) Carl B. Hamilton under valrörelsen på Sergels torg i Stockholm 1 september 2010.
| |
| Mandatperiod 1991–1993 (ersättare) 1994 (ersättare) 1997–1998 2002–2006 2006–2010 2010–2014 2014 (ersättare) 2022–2026 (ersättare) | |
| Valkrets | Stockholms kommun |
| Född | 1 januari 1946 Göteborgs Johannebergs församling, Göteborgs och Bohus län
|
| Politiskt parti | Liberalerna |
| Yrke | nationalekonom |
| Webbplats | folkpartiet.se/hamilton |
Carl Peter Bastiat Hamilton, född 1 januari 1946 i Göteborgs Johannebergs församling, Göteborgs och Bohus län, är en svensk greve, politiker (liberal) och nationalekonom. Han har varit riksdagsledamot 1991–1993, 1994, 1997–1998, 2002–2014 och 2022–2023.
Akademisk karriär
Hamilton tog en filosofie kandidatexamen vid Lunds universitet och därefter en doktorsexamen (Ph.D.) i London 1974. Han var anställd vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet 1974–1981, var verksam vid Australian National University 1982–1983 och vid Världsbanken från 1985. Han var professor vid Stockholms universitet 1991–1997, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm 1995–1996 och adjungerad professor i internationell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm 1999–2005.
Han var även chefsekonom på Svenska Handelsbanken under tre år från 1996.
Politisk karriär
Hamilton var riksdagsledamot 1991–1993 och därefter statssekreterare i Finansdepartementet, under finansminister Anne Wibble, 1993–1994. Inför folkomröstningen om EU 1994 satt han i ledningen för stiftelsen Ja till Europa. Han är ledamot i Liberalernas partistyrelse sedan 1999.
I riksdagen har Hamilton bland annat varit ordförande i EU-nämnden och näringsutskottet, ledamot i arbetsmarknadsutskottet, finansutskottet samt utrikesutskottet. Carl B. Hamilton var från 2002 ordinarie ledamot i tolv år, men miste sin plats i riksdagen efter valet 2014 sedan han placerats en bit ned på Folkpartiets lista.
Efter valet 2022 återvände han till riksdagen som ersättare sedan två liberala politiker på Stockholmsbänken tagit plats i regeringen. Hamilton är ledamot i finansutskottet.
Den 18 augusti 2023 meddelade Liberalerna via ett pressmeddelande att Hamilton lämnar riksdagen.
Familj
Carl B. Hamilton är son till överstelöjtnant Gustaf Hamilton och Margareta, född Hegardt. Hamilton är medlem av Långarydssläkten.
Se även
Referenser
- ^ Sveriges befolkning 2000: Hamilton, Carl Peter Bastiat (1946-01-01) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
- ^ Hamilton, Carl B i Vem är det 1997
- ^ ”Carl B Hamilton lämnar riksdagen”. DN.SE. 18 augusti 2023. https://www.dn.se/sverige/carl-b-hamilton-lamnar-riksdagen/. Läst 18 augusti 2023.
Externa länkar
- Carl B Hamilton – Folkpartiet
- Carl B. Hamilton på Sveriges riksdags webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Carl B. Hamilton.
Wikiquote har citat av eller om Carl B. Hamilton.
| Politiska ämbeten | ||
|---|---|---|
| Företräddes av Karin Pilsäter |
Näringsutskottets ordförande 2010 |
Efterträddes av Mats Odell |
| Företräddes av Göran Lennmarker |
EU-nämndens vice ordförande 2002–2006 |
Efterträddes av Susanne Eberstein |
| Företräddes av Anna Kinberg Batra |
EU-nämndens ordförande 2010–2012 |
Efterträddes av Allan Widman |
|