Carl Gustaf Styffe

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Carl Gustaf Styffe och utforska dess många aspekter och aspekter. Från dess ursprung till dess relevans idag har Carl Gustaf Styffe varit föremål för intresse och debatt i många sammanhang och discipliner. På dessa sidor kommer vi att undersöka dess inverkan på samhället, dess utveckling över tid och dess betydelse inom olika områden. Utan tvekan har Carl Gustaf Styffe satt en outplånlig prägel på historien och fortsätter att vara en källa till studier och reflektion idag.

Carl Gustaf Styffe
Född28 mars 1817
Tysslinge församling, Sverige
Död20 mars 1908 (90 år)
Hedvig Eleonora församling, Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningBibliotekarie, medeltidshistoriker
ArbetsgivareUppsala universitet
Riksarkivet
SläktingarKnut Styffe (syskon)
Redigera Wikidata
Carl Gustaf Styffes gravvård på Norra begravningsplatsen i Stockholm.
Titelbladet till Styffes Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver (1859).

Carl Gustaf Styffe, född 28 mars 1817 på Latorps alunbruk i Närke (där fadern, Gustaf Styffe, då var förvaltare), död 20 mars 1908 i Stockholm, var en svensk historiker och arkivforskare. Han var bror till Knut Styffe.

Biografi

Styffe blev student vid Uppsala universitet 1835, undergick filosofie kandidatexamen där 1842, blev året därefter extra ordinarie amanuens vid Riksarkivet i Stockholm och promoverades 1845 till filosofie magister.

Under fortsatt tjänstgöring vid Riksarkivet utnämndes han till förste amanuens där 1853, befordrades till vice bibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek 1858 samt erhöll fullmakt som ordinarie universitetsbibliotekarie 1864, från vilken befattning han erhöll avsked 1882.

I vetenskapligt syfte och särskilt i ändamål att i utländska arkiv uppsöka bidrag till Sveriges äldre historia företog han resor utom Sverige 1850, 1857, 1861 och 1862. Han deltog 1854 som ledamot i kommittén för avgivande av betänkande och förslag rörande inrättandet av ett statistiskt ämbetsverk och 1859–61 som biträde i Författningskommissionen samt förordnades 1867 till ledamot i kommittén för fortsatt utgifvande av Scriptores rerum Svecicarum medii ævi. 1875 var Styffe förordnad att med avseende på riksarkivet och Kungliga biblioteket deltaga i löneregleringskommittén.

Styffe blev ledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 1858, av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1862, av Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab i Köpenhamn 1867 och av Vetenskapsakademien i Stockholm 1874.

Styffe erhöll 1864 Karl Johans pris från Svenska akademien.

Bibliografi

Utom akademiska dissertationer samt avhandlingar och uppsatser i Frey, Tidskrift för litteratur samt Svensk tidskrift för politik, ekonomi och litteratur publicerade Styffe:

På uppdrag av Vitterhetsakademien arbetade Styffe i många år med förarbeten för utgivandet av rikskanslern Axel Oxenstiernas skrifter och brevväxling, ett stort urkundsverk som sedermera publicerades efter hans plan och under hans ledning. Han publicerade själv därav åtskilliga band.

Källor

Noter

  1. ^ Carl Gustaf Styffe, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.
  2. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Carl Gustaf Styffe, licens: öppen licens.
  3. ^ Norra begravningsplatsen.se, läs online.
  4. ^ Styffe, CARL GUSTAF, Svenskagravar.se, läs online, läst: 19 april 2017.
  5. ^ Carl Gustaf Styffe ★ 28/3 1817✝ 20/3 1908, läst: 10 maj 2023.
  6. ^ läst: 9 december 2016.
  7. ^ läst: 9 december 2016.

Vidare läsning

Externa länkar

Auktoritetsdata
Enciclo
Wikious
Sapientia
Scientia
Boobota
Anandapedia
Sagapedia
Wikithot