Carl Hårleman (friidrottare)

I dagens värld är Carl Hårleman (friidrottare) ett mycket relevant ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Med en betydande inverkan på olika aspekter av det dagliga livet har Carl Hårleman (friidrottare) varit föremål för debatt och diskussion inom alla samhällssfärer. Från dess inverkan på hälsa och välbefinnande, till dess inflytande på ekonomi och politik, har Carl Hårleman (friidrottare) blivit en intressepunkt och oro för många. I den här artikeln kommer vi att utforska fenomenet Carl Hårleman (friidrottare) på djupet och analysera dess implikationer och konsekvenser i olika sammanhang. Med ett globalt perspektiv försöker vi belysa detta ämne och ge en bredare och mer komplett vision av dess omfattning och betydelse i dagens värld.

För arkitekten, se Carl Hårleman.

Olympiska spel
Carl Hårleman
Carl Hårleman (friidrottare) Carl Hårleman (friidrottare).
Gymnastik, herrar
Guld	London 1908	Mångkamp, lag
Friidrott, herrar
Svenska mästerskap
Brons	1911	Stavhopp
Brons	1914	Stavhopp
Guld	1917	Stavhopp

Carl Hårleman, född 23 juni 1886 i Västerås, död 20 augusti 1948, var en svensk militär, försäkringstjänsteman, gymnast, friidrottare (stavhopp) och idrottsledare.

Han tävlade för IFK Falun i friidrott och Västerås GF i gymnastik. Hårleman hade svenska rekordet i stavhopp 1917-1921. Han vann ett SM i stavhopp.

Biografi

Carl Hårleman tillhörde den adliga ätten nr 1927 och var son till kapten Lars Johan Hårleman och Anna, född Ulfsparre af Broxvik.

Hårleman var 1920-1921 sekreterare i Svenska Skridskoförbundet och 1921 i Nordiska Skridskoförbundet. Han var 1918-1921 och 1924-1930 styrelseledamot i Svenska Skidförbundet (sekreterare 1926-1930) och i Dalarnas Idrottsförbund under många år.

Hårleman var gift med en släkting, Carola Catharina Hårleman.

Idrottskarriär

1908 deltog Hårleman i gymnastiktävlingen vid OS i London. Han var med i det svenska laget som vann trupptävlingen.

1912 deltog Hårleman vid OS i Stockholm där han blev utslagen i kvalet i stavhopp.

År 1913 satte Carl Hårleman engelskt rekord i stavhopp med 3,82.

Efter att i stavhopp ha tagit brons i SM åren 1911 och 1914 vann han guld år 1917, på 3,80. Samma år (den 30 juni i Oslo) slog han Claes Gilles svenska rekord från 1916 (3,86) tack vare ett hopp på 3,88. Han skulle dock förlora rekordet till Lars Tirén år 1921.

Företrädare: 3,85–3,86 Claes Gille (1913–1917)	Svensk rekordhållare i stavhopp för herrar 3,88 Carl Hårleman (1917–1921)	Efterträdare: 3,90 Lars Tirén (1921–1928)
Företrädare: Claes Gille (1916)	Svensk mästare i stavhopp Carl Hårleman (1917)	Efterträdare: Georg Högström (1918-1919)

Referenser

Källor

Nordisk Familjeboks Sportlexikon. Stockholm: Nordisk Familjeboks Förlags AB. 1938-1949
Focus Presenterar Sporten 2. Stockholm: Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB. 1967
Friidrottens först och störst. Helsingborg: Stig Gustafson/Forum. 1975
Svenska Mästerskapen i friidrott 1896-2005. Trångsund: Erik Wiger/TextoGraf Förlag. 2006
Swedish Athletic Page
SOK faktasida