Carl Lindman
I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Carl Lindman på djupet och ta upp dess ursprung, utveckling och relevans idag. Sedan dess uppkomst har Carl Lindman fångat intresset hos akademiker, specialister och allmänheten och väckt debatter, reflektioner och framsteg inom olika områden. Carl Lindman har genom åren visat sig vara ett ämne av stor betydelse, både för dess påverkan på samhället och för dess inflytande på olika kunskapsområden. Genom denna omfattande analys kommer vi att försöka förstå betydelsen av Carl Lindman och dess roll i en ständigt föränderlig värld.
| Carl Lindman | |
 | |
| Född | 6 april 1856 Halmstad, Sverige |
|---|---|
| Död | 21 juni 1928 (72 år) Adolf Fredriks församling, Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Växtillustratör, botaniker, pteridolog, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Uppsala universitet Naturhistoriska riksmuseet |
| Redigera Wikidata | |
Carl Axel Magnus Lindman, även känd som C.A.M. Lindman, född 6 april 1856 i Halmstad, död 21 juni 1928 i Adolf Fredriks församling i Stockholm, var en svensk botaniker.
Biografi
Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905. Han pensionerades 1923, men fortsatte som tillförordnad intendent fram till 1924.
Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder.
Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare obeskrivna växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.
Lindman invaldes 1913 som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och blev 1914 ledamot av Lantbruksakademien.
Bilder ur Nordens flora utgavs i reviderad nyutgåva av Magnus Fries på Wahlström & Widstrands bokförlag 1977-1978.
Auktorsnamnet Lindm. kan användas för Carl Lindman i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.
Utmärkelser
Konung Oscar II:s jubileumsminnestecken, 1897.
Kronprins Gustafs och Kronprinsessan Victorias silverbröllopsmedalj, 1906.
Riddare av Nordstjärneorden, 1900.
Riddare av andra klassen med eklöv av Badiska Zähringer Löwenorden, senast 1915.
Källor
- Lindman, Karl (Carl) Axel Magnus i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
- Lindman, Karl (Carl) A. M. i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1925)
Noter
- ^ Carl A M Lindman, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Carl Axel Magnus Lindman, licens: öppen licens.
- ^ Lindman, CARL AXEL, Svenskagravar.se, läs online, läst: 16 juni 2017.
- ^ Kungl. Hovstaterna. i Sveriges statskalender 1915
- ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1915
Vidare läsning
- C. A. M. Lindman: Vi och våra blommor i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1913), recension
- Carl Axel Magnus Lindman, Naturhistoriska riksmuseet
- Franzén, Olle: Carl A M Lindman i Svenskt biografiskt lexikon (1980-1981)
- Illustrationer av C. A. M. Lindman, Naturhistoriska riksmuseet
Wikimedia Commons har media som rör Carl Lindman.
