I dagens värld är Christian Gottfried Ehrenberg ett ämne som väcker intresse och debatt inom olika områden. Från politik till teknik, Christian Gottfried Ehrenberg har fångat uppmärksamheten från miljontals människor runt om i världen och genererat passionerade diskussioner och motstridiga åsikter. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess påverkan på människors dagliga liv, har Christian Gottfried Ehrenberg blivit ett centralt ämne i aktuella samtal. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Christian Gottfried Ehrenberg, från dess ursprung till dess möjliga konsekvenser, i syfte att erbjuda en bred och komplett vision av detta fenomen som fascinerar oss så mycket.
Christian Gottfried Ehrenberg | |
Född | 19 april 1795 Delitzsch, Tyskland |
---|---|
Död | 27 juni 1876 (81 år) Berlin |
Begravd | St. Marien- und St. Nikolai-Friedhof I |
Medborgare i | Konungariket Preussen |
Utbildad vid | Humboldt-Universität zu Berlin Leipzigs universitet Landesschule Pforta |
Sysselsättning | Biolog, algolog, anatom, ornitolog, läkare, upptäcktsresande, mikrobiolog, entomolog, universitetslärare, paleontolog, mykolog, zoolog, botaniker, naturvetare, ekolog |
Arbetsgivare | Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin |
Barn | Clara Ehrenberg (f. 1838) |
Utmärkelser | |
Utländsk ledamot av Royal Society (1837) Wollastonmedaljen (1839) Maximiliansorden för konst och vetenskap (1853) Leeuwenhoek-medaljen (1877) Pour le Mérite för vetenskap och konst Fellow of the American Academy of Arts and Sciences | |
Redigera Wikidata |
Christian Gottfried Ehrenberg, född 19 april 1795 i Delitzsch, död 27 juni 1876 i Berlin, var en tysk naturforskare.
Ehrenberg gjorde vidsträckta resor, bland annat med Friedrich Wilhelm Hemprich till Egypten och med Alexander von Humboldt till Altaj. Han blev professor i medicin i Berlin 1839 och blev berömd främst för sina studier över hödjuren. Hans viktigaste arbete på detta område är Die Infusionsthierchen als vollkommene Organismen (1838, med utmärkta illustrationer).
Han författade vidare Mikrogeologie (1854 och 1856), i vilken han försöker visa de mikroskopiska organismernas stora betydelse för jord- och stenlagrens bildning och genom vilket han grundlade den mikroskopiska paleontologin. Av hans övriga skrifter behandlar några hödjuren, medan andra är resultat av hans resor. Han blev ledamot av svenska Vetenskapsakademien 1836 och tilldelades Wollastonmedaljen 1839.
Auktorsnamnet Ehrenb. kan användas för Christian Gottfried Ehrenberg i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.
|