Den här artikeln kommer att ta upp frågan om Constantijn Huygens, som har fått stor relevans på senare tid. Constantijn Huygens har blivit ett ämne av intresse för ett brett spektrum av människor, eftersom dess inflytande sträcker sig till olika områden i det dagliga livet. Från det personliga till det professionella planet har Constantijn Huygens positionerat sig som en diskussions- och reflektionspunkt inom olika sfärer. Genomgående i denna artikel kommer olika aspekter relaterade till Constantijn Huygens att analyseras, i syfte att erbjuda en heltäckande och berikande vision av denna aktuella fråga.
Constantijn Huygens | |
Född | 4 september 1596 Haag |
---|---|
Död | 28 mars 1687 (90 år) Haag |
Begravd | Grote of Sint-Jacobskerk |
Medborgare i | Republiken Förenade Nederländerna |
Utbildad vid | Universitetet i Leiden |
Sysselsättning | Poet, arkitekt, tecknare, dramatiker, musiker, författare, lutspelare, diplomat, kompositör, secretary |
Arbetsgivare | Fredrik Henrik av Oranien |
Maka | Suzanna van Baerle (g. 1627–) |
Barn | Constantijn Huygens jr. (f. 1628) Christiaan Huygens (f. 1629) Lodewijk Huygens (f. 1631) Philips Huygens (f. 1633) Susanna Huygens (f. 1637) |
Föräldrar | Christiaan Huygens Susanna Hoefnagel |
Redigera Wikidata |
Constantijn Huygens, född 4 september 1596 i Haag, död 28 mars 1687 i Haag, var en nederländsk skald och far till vetenskapsmannen Christiaan Huygens.
Huygens tjänade huset Oranien ända till sin ålderdom såsom sekreterare, rådsherre och räknemästare; med nederländska ambassader fick han göra resor till såväl England som Italien.
Huygens skrev lyriska dikter på flera språk, de latinska samlades i Momenta desultoria (1644; andra upplagan 1655), de nederländska i Korenbloemen (1658; ny utökad upplaga 1672). Förutom bibliskt moraliska dikter (Heilighe daghen, 1645) och naturbeskrivande poem författade han ett stort antal epigram ("Sneldichten"). Hans smak har setts som osäker, marinism och euphuism påverkade hans stil.
Bland annat var Batava Tempe dat is 't Voorhout van 's-Gravenhage (1622, många upplagor), en humoristisk topografisk skildring av skogsparken vid Haag, den satiriska Costelick mal, målningen av hans sommarbostad Hofwyck (1653), lustspelet Trijntje Cornelis (1653), lantmålningen De Zeestraet van 's Gravenhage op Schevening (1667) mycket populära.
Hans självbiografiska arbeten, De vita propria (1817) och Cluyswerck (1841 och 1884), hans Mémoires (1883) och Dagboek (1884–85) har utgivits postumt; hans samlade dikter utkom 1892–95 i kritisk upplaga av Worp, som även publicerade hans brev till Corneille (1891) och senare hela hans brevväxling (1911–1917).