Daglönare
I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Daglönare. Oavsett ditt intresse för detta ämne, oavsett om det är av personliga eller professionella skäl, i den här artikeln hittar du relevant och uppdaterad information om Daglönare. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle, genom dess olika aspekter och tillämpningar, kommer du att fördjupa dig i en detaljerad analys som hjälper dig att på djupet förstå allt som har med Daglönare att göra. Det spelar ingen roll om du är expert på området eller om du precis börjar bli intresserad av det, den här artikeln är utformad för att ge dig en komplett och berikande överblick av Daglönare. Gör dig redo att utöka din kunskap och upptäck nya perspektiv på detta spännande ämne!
Daglönare, dagsverkare eller dagakarl var under tidigmodern tid en i Sverige använd benämning på en person som utförde kroppsarbete mot dagslön. Termen, som använts sedan 1600-talet, motsvaras i viss mån av det senare grovarbetare.
Från och med frihetstiden kom dagavlönade lantarbetare på alltfler säterier och plattgårdar (tillhörande det världsliga frälset) att ersätta dagsverkesskyldiga bönder med åborätt.
Gränsdragningen mellan backstugusittare och dagkarlar är diffus. Den som i kyrkoböcker är antecknad som husman kunde vara ägare till det hus han bodde i med sin familj, men hänvisad till påhugg som daglönare för familjens försörjning. Andra husmän bodde liksom backstugusittare i hus ägda av markägaren. Hyran kunde vara dagsverken, kontanter eller en kombination.
Se även
Referenser
- ^ ”daglönare | SAOB”. https://svenska.se/saob/?id=D_0001-0059.HpVP&pz=7. Läst 30 maj 2020.
- ^ Nationalencyklopedin. Bd 20. Höganäs: Bra böcker. 1996. sid. 322 "åborätt". ISBN 91-7024-619-X
- ^ Nationalencyklopedin. Bd 9. Höganäs: Bra böcker. 1992. sid. 181 "husman". ISBN 91-7024-619-X