Damm (vattenansamling)
I den här artikeln kommer Damm (vattenansamling) att behandlas med syftet att analysera dess betydelse och relevans idag. Damm (vattenansamling) har varit föremål för många studier och debatter genom åren, vilket har visat dess inverkan på olika områden i samhället. Likaså har detta ämne gett upphov till motstridiga åsikter bland experter och specialister, vilket gör det nödvändigt att fördjupa sin studie och förståelse. Genom en detaljerad analys kommer olika tillvägagångssätt och perspektiv kring Damm (vattenansamling) att utforskas, för att ge en heltäckande bild av dess innebörd och påverkan i det aktuella sammanhanget.
Damm är en konstgjord sjö eller tjärn, ofta av mindre storlek. Ofta är den skapad som dekoration och som del av en trädgårds- eller park, alternativt för fiskodling eller motsvarande. Oegentligt används benämningen damm i svenska språket ofta även om det vattenmagasin i form av en sjö som bildats ovan en dammanläggning (fördämning).
Historik
Exempel på dammar är fiskdammar, ankdammar och trädgårdsdammar.
Dammar anlades tidigt som plats för fiskodling, med eller utan relation till dammbyggen vid kvarnar. Under medeltiden började kristna kloster i Europa och herresäten använda sig av fiskdammar. Bruket har också en lång tradition i Sydostasien, där man sedan årtusenden hållit vackra fiskar i dammar.
Inom trädgårdskonsten är dammar vanligen förekommande. Syftet har i regel varit att i stiliserad form återge det naturliga vattnet, för att göra parkmiljön mer attraktiv. Den bakgrunden har bland annat vattenanläggning inom den franska barocken.
Dammar har också varit en del av dräneringsförsök av vattenrik mark. Därmed kan områden runt dammen göras tillgänglig för bland annat olika sorters odling.
Se även
Referenser
- ^ damm i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 4 februari 2017.
- ^ damm i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 4 februari 2017.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||